tisdag 24 april 2018

Hur används historia?

Källa NP Skolverket














Källa NP Skolverket

"Ett givande samtal om livet"

Du och din arbetspartner har fått möjligheten att delta i ett samtal om livet och hur det ska levas.

Samtalet kommer att kretsa kring vad som är viktigt i livet, vad man bör sträva efter och vad som ger livet sant innehåll. Vilka personer ni ska möta ser ni här nedanför.

-Berätta hur ni tror att dessa personer ser på det liv ni lever och hur de ser på den allmänna inställningen till livet i ”västvärlden”.

-Hur ser ni på det sätt som dessa personer valt att leva sitt liv, vad de ser som viktigt och eftersträvansvärt osv.

-Vilka för- och nackdelar ser ni med respektive sätt att leva och vad kan de olika val man gör ha för orsaker och konsekvenser.


Samtalet kan alltså omfatta följande...
-Meningen med livet?
-"Västvärldens" sätt att leva
-karma/återfödelse/meditation
-nirvana/mokhsa/död/liv/mat
-kastsystemet/Sadhu
-gudar/livet/döden
-"En vanlig dag"

...eller andra lämpliga ämnen som ni kommer på!


För att kunna föra ett resonemang kring detta kan ni behöva söka upp information om livet som Sadhu(helig man) och livet som buddhistisk munk i Thailand.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Mötesdeltagare

Bildkälla SO-rummet



Magesh tidigare konsult inom IT-branschen, lever nu som Sadhu i den indiska staden Varanasi.


Bildkälla SO-rummet



Chati lever som buddhistisk munk i den thailändska staden Rayong.

 



Vad får ni öva under denna övning?
-Formulera och presentera er åsikt.
-Perspektivbyte
-Begrepssspråk
-Beskriva samband.

"Middagsbjudningen"



Bildkälla SO-rummet




En jude, en kristen, en muslim och en ateist äter en middag tillsammans.


Vad kan de tänkas prata om?
Hur ser de på meningen med livet?
Vad kan de tänkas äta?
Vilka religiösa skillnader och likheter kan de diskutera?
Vilka problem/möjligheter kan de diskutera?


Likheter/skillnader
Högtider/böner/regler/döden/likheter mellan viktiga religiösa personer/texter/urkunder/riter/regler/


Använd gärna många av de svåra orden/begreppen






Gruppindelning:

Noah, Nika, Melvin, Fanny, Gustav

Henry, Isabelle, Greta, Moa

Noel, Natanael, Adriano, Marcus

Anton; Milla, Viking, Alicia

Livia, Golnaz, Joey, Viktor

Ellen, Sarah, Emil, Oscar

söndag 15 april 2018

Islam (grundkurs)




Muhammed.
År 570 föddes en liten pojke i staden Mecka på Arabiska halvön. Han fick namnet Muhammed.

Under denna tid var Mecka ett viktigt centrum för handeln på Arabiska halvön. Kamelkaravaner från Syrien, Egypten och Kina passerade Mecka som blev en rik stad. Mecka var också ett religiöst centrum dit arabiska beduinstammar vallfärdade för att besöka helgedomen Kaba. Kaba är en fyrkantig byggnad. I byggnaden finns en svart helig sten inmurad. Enligt legenden skulle den ha fallit från himlen, då var den vit. Människornas synder ska sedan ha gjort att stenen blev svart. Forskare tror att stenen är en bit av en meteor. Kaba och den heliga stenen finns kvar ännu idag. Under Muhammeds tid dyrkade de arabiska folken en rad olika gudar och inom Meckas tempelområde fanns många gudabilder.

Som vuxen fick Muhammed arbete hos Khadidja, en rik änka som ägde många kameler. Så småningom gifte sig Muhammed med Khadidja. Då var han 25 år och hon var 40.


Muhammed och Koranen.
Muhammed hade ett lyckligt äktenskap med Khadidja, men när Muhammed var 51 år dog hon. Det var nu som Muhammeds polygami (månggifte) började. Efter hennes död hade han totalt 10 hustrur, de flesta var äldre änkor. Muhammed ingick äktenskap med dessa kvinnor för att olika beduinhövdingar ville få fred med honom. Som bevis för denna fred måste Muhammed gifta sig med beduinhövdingarnas döttrar. Den yngsta bruden var Aisha, hon var bara 10 år då äktenskapet ingicks, men äktenskapet fullbordades dock först när hon fyllde 16 år. Aisha blev Muhammeds favorithustru.

Muhammed drabbades ofta av religiösa grubblerier. Så småningom blev han övertygad monoteist, dvs han var säker på att det bara fanns en Gud. Förmodligen fick han den övertygelsen genom samtal med judar och kristna, som han mötte i Mecka.

När Muhammed var i 40-årsåldern hade hans oro blivit så stor att han i perioder drog sig tillbaka till en grotta i berget Hira några kilometer utanför Mecka. I grottan mötte han ängeln Gabriel som var omgiven av ett klart ljus. Gabriel sade att Muhammed var utsedd till att bli Guds profet. Nu fick Muhammed höra olika berättelser av Gabriel, om himlen och om meningen med livet.Senare skrevs dessa budskap ned och de finns i dag i Koranen, Islams heliga bok. Under de återstående åren av sitt liv skulle Muhammed komma att motta omkring 78 000 ord i sina uppenbarelser. Han var tvungen att lära sig dem utantill därför att han varken kunde läsa eller skriva. De kom att bli kända som “läsningarna“ och de heter på arabiska “al-Kuran“, Koranen.

Nu började Muhammed predika sitt budskap för Meckas invånare. Muhammed predikade att det bara fanns en Gud, Allah på arabiska. Han sade också att alla människor skulle komma till himlen eller helvetet efter döden. Himmelriket beskrivs som en praktfull oas, där vackra unga tjänarinnor förser människorna med alla njutningar. I helvetet förekommer ingen nåd. Där brinner syndarens hud, så får han en ny, så att bestraffningen kan fortsätta. Samtidigt ville han rensa bort gudabilderna från Meckas helgedom.


Islam-muslimer.
Nu började Muhammeds anhängare kallas för muslimer. Det är ett arabiskt ord som betyder underkastelse. Dvs en person som underkastar sig den ende guden. Islam betyder underkastelse, överlåtelse eller att ge sig hän. Muhammeds predikningar gjorde att handelsmännen i Mecka blev ilskna. De var rädda att Muhammed skulle kasta ut gudabilderna, för då skulle det bli slut på vallfärderna och handelsmännen skulle förlora inkomsterna från pilgrimerna. Därför förföljdes Muhammed och hans anhängare. Till sist måste Muhammed och hans trogna fly år 622 till staden Jatrib som låg 30 mil norr om Mecka. Senare fick staden namnet Medina som betyder: profetens stad.


Viktiga årtal.
År 622 är ett mycket viktigt år för muslimerna. Med utvandringen till Medina, hidjra, börjar islams tideräkning. Det räknas som år 1. Det är månens rörelser som är grunden till muslimernas kalender. Därför är ett muslimskt år inte lika långt som ett vanligt år. I vanliga fall är deras år 354 dagar. Därför befinner vi oss i början av 1400-talet enligt den muslimska tideräkningen.I Medina fick Muhammed och hans anhängare stor framgång. Här grundade Muhammed den första muslimska församlingen.


År 630 drog Muhammed i spetsen för en stor här mot Mecka, som erövrades nästan utan strid. När Muhammed kom till Mecka rensade han tempelområdet från gudabilder. Kaba och tempelområdet förvandlades till muslimernas främsta vallfärdsmål.År 632 genomförde Muhammed en noga planerad vallfärd till Mecka. De riter han genomförde ligger till grund för de moderna riter som pilgrimerna utför idag.


Kort efteråt, år 632, dog Muhammed liggande i favorithustrun Aishas famn. Enligt traditionen steg Muhammed upp till himlen på en häst från en klippa i Jerusalem. Där ligger nu Klippmoskén.



Frågor:
1. Beskriv Mecka när Muhammed föddes år 570. 2. Vem var Khadidja.
3. Hur fick Muhammed mottaga Koranen? 4. Vad predikade Muhammed? 5. Vad hände år 622? 
6. Vad hände år 630 och 632?



Koranen.
Koranen är muslimernas heliga bok. Jämförd med Bibelns roll i kristendomen har Koranen en betydligt starkare ställning inom Islam. Koranen är Allahs ord, lag och vilja i bokstavlig mening. Den innehåller uteslutande uppenbarelser som Muhammed fått. Det var inte Muhammed som skrev boken, han tog bara emot texterna som gavs honom ord för ord av ängeln Gabriel.


Koranen ses som en kopia av den himmelska Koranen, därför kan man egentligen inte översätta Koranen, för då förändras innehållet. Koranen är skriven på klassisk arabiska, det språk som ängeln Gabriel talade till Muhammed på. Koranen ska alltid behandlas med stor vördnad.


Koranen är indelad i 114 kapitel (suror) och visar tydliga likheter med Gamla testamentet. Nästan alla de historiska berättelserna, t.ex. om skapelsen och syndafloden har biblisk förankring.

Regler i Koranen.
Förutom fakta om liv, död, himmel och helvete ger Koranen en mängd regler och lagar om hur människorna ska vara mot varandra. Koranen har detaljerade bestämmelser om äktenskap, skilsmässa, och hur olika tvister ska lösas. I Koranen kan man läsa att det är förbjudet för en troende att äta blodmat, svinkött och att dricka vin. Jesus förekommer en hel del i Koranen. Koranen ger ett bestämt besked om att Jesus inte var Guds son och frälsare, men Jesus var en betydelsefull profet även om Muhammed var en större profet. I första hand är Koranen en andaktsbok, men den är också en lagbok för många muslimer och i den finns en rad regler om t.ex. hygien

Ibrahim (Abraham) är en av de viktigaste profeterna inom islam. Han är densamme som den bibliska patriarken Abraham och var far till Isak och Ismael, hans förstfödde son, som anses vara arabernas stamfader. Ibrahim kallas inom islam ”Guds vän”, en beteckning som tidigare även använts i judisk och kristen tradition. (wikipedia)

På grund av arvet från Abraham går religionerna islam, kristendom och judendom under beteckningen abrahamitiska religioner.
Den fjortonde suran i Koranen är uppkallad efter Ibrahim.

Islams lära.
Islam är ett arabiskt ord som betyder underkastelse. Ordet muslim betyder “den som underkastar sig“. En muslim är alltså en person som underkastar sig och lyder Allahs vilja. Man bör inte kalla anhängarna för “muhammedaner“. Detta namn ogillas av anhängarna eftersom profeten Muhammed inte dyrkas. Många betraktar islam som en enkel och lättbegriplig religion. En muslim möter Allah i bönen och ansvarar helt själv för sin tro och sitt andliga liv, därför behöver man inga präster som står mellan Gud och människorna

Moskén.
Moskén är muslimernas gudstjänstlokal. Moskén är också en samlingslokal för folk som bor runt omkring. Ordet moské betyder ordagrant “plats där man faller ner“. Den har vanligen en kupol och en eller flera smala höga torn, sk minareter. Från dessa ropas bönestunderna ut.

Trosbekännelsen.
Alla muslimer följer de fem plikterna. Muhammed kallade dem för pelare som bär upp Islam. Den första är den absolut viktigaste. Den består i att man erkänner sin tro på Allah som den ende guden. Den som ska övergå till islam ska säga följande ord i närvaro av minst två muslimska vittnen. “Det finns ingen Gud utom Allah och Muhammed är hans profet“. Trosbekännelsen innebär en förpliktelse att lyda Gud och att följa profeten. Trosbekännelsen följer muslimen livet igenom, den viskas i de nyföddas öron och upprepas på dödsbädden.

Bönen.
Den näst viktigaste plikten för en troende muslim är att be fem gånger om dagen, på morgonen före soluppgången, mitt på dagen, på eftermiddagen, på kvällen och efter solnedgången. I bönen upplever muslimen en stark känsla av samhörighet med andra troende. Med ansiktet vänt mot Mecka upprepar man trosbekännelsen och bönerna

Allmosor.
Att ge gåvor till de fattiga är Islams tredje pelare. Koranen betonar att alla muslimer ska ge delar av det de äger till “föräldralösa, behövande, resenärer och till dem som ber om hjälp“ (sura 9). En muslim bör ge en del (ca 2,5 procent) av sin inkomst till de behövande.

Fastan.
Islams fjärde pelare är fastan och den infaller alltid under månaden ramadan, den månad då Muhammed mottog Koranen. Under fastemånaden får man varken äta, dricka, röka eller ha sexuella förbindelser från soluppgång till solnedgång.

Vallfärden.
Pilgrimsfärden till Mecka är Islams femte grundpelare. Man bör vallfärda till Mecka en gång i livet, men bara om det inte kostar familjen för mycket. Detta är den enda pelare som inte är obligatorisk. Mer än två miljoner muslimer gör vallfärden till Mecka varje år. Man vallfärdar för att visa sin lydnad inför Allah och för att känna samhörighet med andra muslimer. Innan pilgrimerna gör sitt intåg i Mecka måste de lägga av sina kläder och införa sig i en enkel vit dräkt som består av två skynken, som bärs så att ena skuldran lämnas bar. Likformigheten syftar till att utplåna skillnaden mellan folk. En av orsakerna till att vallfärden går till Mecka är att Muhammed föddes där. Det var också på berget Hira utanför Mecka som han fick sin kallelse av Allah.



Frågor: 

7.  Vilken betydelse har Koranen. 8. Vilka regler finns i Koranen. 9. Vad är en Moské?

10. Nämn fakta om: trosbekännelsen. 11. Nämn fakta om bönestunderna. 

12. När ska man fasta? 13. Vad innebär vallfärden.



Kan du begreppen?

Mecka, minaret, moske, Muhammed, muslim, profet,
Koranen, Allah, Kaba, sura, sharia, (sunna), sunni, shia, imam

Bokens folk, domens dag, hijra,  Ramadan, hadith, haram, halal, id al-fitr, rit, kalif, kalifat, martyr, Medina, Jerusalem, jihad, böneriktning (qibla) kalifat, Kaba, islamofobi, islamism

Fatima, Fatimas hand, Ali

De fem pelarna:
vallfärd (hajj), bön (salat), trosbekännelse (shahada), fastan (sawn), allmosa (zakat)


onsdag 11 april 2018

Kristendomen (grundkurs)

Kristendomen




Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare källa. De tre huvudgrupperna inom kristendomen är de ortodoxa kyrkorna, den katolska kyrkan och de protestantiska kyrkorna.

Uppkomst. 
Kristendomen uppstod i det lilla landet Israel for cirka 2000 år sedan. Då var landet Israel ockuperat
av romarna. Det judiska folket i Israel väntade då på att Messias skulle komina. Judarna ansåg att Messias skulle vara en god härskare som skulle vara sänd av Gud. Men Messias skulle inte vara någon Gud utan en människa liksom andra. Denna Messias skulle befria Israel från det förtryck som romarna orsakade i landet.

Jesus.
Vid den här tiden vandrade Jesus omkring och predikade om Gudsriket. Ett av hans viktigaste budskap var att även fattiga och förtryckta fick tillhöra detta rike. Det fanns judar som trodde att han var den Messias som man väntade på. Men de flesta blev besvikna på Jesus när han inte ville göra uppror mot romarna, När Jesus var drygt 30 år greps han av romerska soldater och dömdes som en upprorsman till döden och blev korsfäst, som var
en vanlig avrättningsmetod i romarriket.

Den första församlingen. 
De flesta judarna glömde snart bort Jesus, men en del av Jesu anhängare fortsatte att
tro att han var Guds utsände Messias. De var övertygade om att Jesus hade uppstått från döden och tagits upp till Gud i himlen. Snart skulle han komma tillbaka till jorden och bli världens frälsare. De första anhängarna i den första församlingen i Jerusalem var judar (som Jesus) och de ansåg inte alls att de hade skapat en ny religion. De levde som judar och följde de judiska lagarna och reglerna.

De första kristna. 
Runt om i Romarriket levde grupper av judar. Till dem reste Jesu efterföljare, exempelvis
Petrus och Paulus, och på vissa ställen lyckades de övertyga människor om att Jesus var Messias, och det bildades olika kristna församlingar. De som ansåg att Jesus var Messias började säga Jesus Messias.
I Romarriket var grekiskan det finns språket och ordet Messias heter Christös på grekiska. Snart började man säga Jesus Christös Jesus Kristus- i stället, och nu började församlingsmedlemmarna kalla sig f ö r kristna.

Kristendomen segrar. 
I början av 300-talet var ungefär 15 procent kristna av invånarna i Romarrikets historia.
Till en början förföljdes de kristna i det romerska riket. Men år 380 blev kristendomen statsreligion i hela det romerska riket. Nu behövde de kristna inte samlas i hemlighet och man kunde bygga kyrkor. Så småningom blev biskopen i Rom kyrkans ledare. Han kom senare att kallas för påve.
År 395 delades det romerska riket i det Västromerska och det Östromerska riket. Den östliga delen bildade en särskild kyrka som senare har kallats den grekisk ortodoxa, den andra delen blev katolska kyrkan.
En orsak till splittringen var att de kristna i öst inte ville erkänna biskopen i Rom som påve och som ledare för alla kristna

Bildkälla SO-rummet


Ortodoxa kyrkan. 
Ortodoxa kyrkan har ingen gemensam ledare eller organisation. Därför har varje ortodoxt
land sin egen kyrka. Tillsammans har de ortodoxa kyrkorna mellan 150 och 200 miljoner anhängare. De största ortodoxa kyrkorna finns i östra Europa, exempelvis Grekland. Den största kyrkan är den rysk-ortodoxa. Varje kyrka är självständig, men patriarken i Konstantinopel (Istanbul) är den främste av de olika kyrkornas ledare. I Sverige finns det cirka 100 000 medlemmar i den ortodoxa kyrkan.

Katolska kyrkan.
Det finns drygt 1000 miljoner katoliker runt om i världen. Det innebär att den är världens
största kyrka. Mer än hälften av alla katoliker lever i Latinamerika. Mindre än en tredjedel finns i Europa. I Sverige finns det cirka 200 000 katoliker
Ordet katolsk betyder allomfattande. Det innebär att kyrkan står öppen för alla människor. I andra kyrkor säger man oftast den romersk-katolska kyrkan, eftersom den styrs från Rom.
Påven är biskop av Rom och samtidigt kyrkans överhuvud. Enligt katolsk uppfattning går påvens ämbete tillbaka till aposteln Petrus som Jesus utsåg till de första kristnas ledare.
Påven betraktas som Jesu ställföreträdare på jorden.



Frågor: 1. Vilka är de tre huvudgrupperna inom kristendomen? 2. Vem var Jesus? 3. Beskriv den
första församlingen. 4. När segrade kristendomen i romarriket? 5. Hur delades kyrkan upp, och varför? 
6. Beskriv den ortodoxa kyrkan. 7. Beskriv den katolska kyrkan. 8a Vad skiljer de tre huvudgrupperna inom kristendomen åt?



Kristendomen forts...

Protestantiska kyrkor.
Under 1500-talet protesterade den tyske munken Martin Luther mot vad han ansåg vara
fel inom den katolska kyrkan. Luther ansåg att man borde lyda Bibeln och inte det som påven sade. Påven blevrasande på Luther och försökte utestänga honom från kyrkan (bannlysa honom). Men det lyckades inte. Många slutade att lyda påven och på det sättet bildades en ny kyrka, den evangelisk-lutherska. Luthers anhängare kallades också för protestanter. Luthers kyrka finns nu bland annat i Tyskland och i Norden.
I Schweiz protesterade den stränge fransmannen Calvin på liknande sätt som Luther hade gjort. Det ledde till att kalvinska eller reformerta kyrkor bildades. De finns bland annat i Schweiz, Skottland, Holland och USA.
I England uppstod den anglikanska kyrkan som är en blandning av protestantiskt och katolskt.

Bibeln. 
Att Bibeln är den viktigaste kristna boken är alla kristna eniga om. Bibeln består av Gamla testamentet och Nya testamentet. Gamla Testamentets texter fanns redan på Jesu tid. Det är judarnas Bibel. När Jesus talade om skrifterna menade han den judiska Bibeln som han lärde sig läsa och älska. Gamla testamentet beskriver de
förbund (avtal) som judarna slöt med Gud i forntiden. Gamla testamentet handlar om skapelsen, judisk historia och religion. Därför är dessa böcker judendomens heliga skrifter.
Nya testamentets 27 böcker innehåller skrifter om Jesu liv, berättelser om hur kyrkan började samt brev från Paulus och andra. Nya testamentet är kristendomens viktigaste skrift. Det som skrivs i Nya testamentet handlar om hur Gud har räddat alla människor och gett dem möjlighet till ett evigt liv. Det har han gjort genom att sända Jesus till jorden där han med sitt liv, sin död och sin uppståndelse har besegrat döden.
I Nya testamentet beskrivs Jesus som den Messias som Gamla testamentet talar om. Alla kristna anser att Bibeln är Guds ord. En del tror att allt som står i Bibeln är sant, till exempel att världen skapades på sex dagar.
Människor som tror på detta sätt brukar kallas för bokstavstroende. Andra kristna tror inte att varje händelse nödvändigtvis är helt sann. I stället försöker de tolka det budskap som texten har.

Den kristna läran. 
De kristna kyrkorna skiljer sig åt på många sätt. Men det som är gemensamt i den kristna
tron är en berömd sammanfattning av vad Bibeln säger, nämligen den apostoliska trosbekännelsen. Den texten läses varje söndag av präster i tusentals kyrkor världen över.

Gud Fader.
Den första delen av trosbekännelsen säger att vi tror på Gud som har skapat världen. Även om
ingen vet hur Gud ser ut så finns hans kraft överallt. Han har en speciell mening med människorna och han bryr sig om varje människa.

Jesus-Frälsaren.
Andra delen av trosbekännelsen tar upp om gudamänniskan Jesus Kristus som i Bibeln kallas
för Guds son. Jesus dog på ett kors för att människorna skulle få förlåtelse för sina synder. Genom sin död frälste (räddade) han oss alla från synd och evigt straff. En dag ska han komina tillbaka, och då ska alla döda uppstå.

Heliga Anden.
Den tredje delen av trosbekännelsen berättar om den heliga Anden. Genom den heliga Anden är
Gud närvarande överallt och hjälper oss människor. När en människa döps får hon del av den heliga Anden som leder och hjälper henne i livet.

Dopet.
Bruket att döpa går tillbaka till Jesu tid och de första kristna. Dopet är en symbol f ö r död (från det gamla livet) och uppståndelse (till livet med Kristus) Man brukar sägas att den som döps blir upptagen i den kristna församlingen. Enligt kristen tro blir människan renad från synd genom dopet. Före dopet är barnet i det ondas våld. Genom dopet befrias barnet och kommer in under Guds beskydd.

Nattvarden.
De flesta samfund firar den heliga nattvarden. I nattvarden får den troende bröd och vin av prästen.
I vissa samfund får man endast bröd. Nattvarden kan tolkas på olika sätt. En del kristna menar att brödet och vinet förvandlas under mässan och blir Kristi kropp och blod, men andra säger att så inte är fallet, utan att nattvardsgudstjänsten erbjuder den troende att minnas berättelsen om hur Jesu delade bröd och vin med sina lärjungar vid påskmåltiden.

Frälsning.
Ordet frälsning betyder räddning. En kristen person anser att Jesus är frälsaren som Gud sände till
världen. Enligt kristen tro finns ingen annan väg till frälsning. I Bibeln säger Jesus om sig själv: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Frågor. 
8b. Vem var Martin Luther? 9. Vad är skillnaden mellan Gamla och Nya testamentet för en kristen? 10. Beskriv den kristna läran, med dess tre delar. 11. Varför är dopet en viktig rit inom kristendomen? 12. Varför firas nattvarden? 13. Förklara begreppet: frälsning. 14 Vad är ett sakrament? 




Kan du begreppen?

monoteistisk, polyteistisk

ortodoxa kyrkor, katolska kyrkan, protestantiska kyrkor, messias, Petrus, Martin Luther, Påven, Johannes Döparen, apostoliska trosbekännelsen,  frälsning, dop, bikt, Konstantin


bannlysning, bergspredikan, biskop, evangelium, helgon, krucifix, nattvard, advent, konfirmation, välsignelse, kyrka, Bibeln, 

reformation, protestantism, katolicism och ortodoxi, påve, Martin Luther, kloster

ikon, martyr, patriark, sakrament, treenighet, celibat

reformerta kyrkor, anglikanska kyrkan, mysterier, baptism, missionär, väckelserörelse, Kristi Himmelsfärdsdag, Pingst, Påsk, Jul