Romarriket

Bildkälla SO-rummet

Romarriket

Stort rike. När det romerska riket var som störst sträckte det sig från England i väster till Svarta havet i öster. Då hade det stora riket 50 miljoner invånare.

Bildkälla SO-rummet

Romarna erövrar Italien. Forskare tror att Rom grundades för ca 2 800 år sedan. Då bodde det minst tio olika folk på den italienska halvön, och de talade olika språk.

Latinarna som bodde i Rom talade latin. Etruskerna bodde norr om Rom. Det var ett folk som bröt malm och framställde järn.

I södra Italien fanns det greker som hade grundat små grekiska stadsstater. Under 200 år arbetade romarna på att bli härskare i Italien. De besegrade grekerna i söder och omkring 400 f.Kr. hade de blivit så starka att de kunde anfalla de etruskiska städerna som omgavs av tjocka murar. Etruskerna kämpade hårt mot romarna, men de besegrades och så småningom gick det etruskiska folket upp i det italienska

Krigen mot Kartago. När romarna hade blivit herrar över Italien började de konkurrera om handeln på Medelhavet med den stora handelsstaden Kartago som låg på Nordafrikas kust. Rom och Kartago stred mot varandra i tre stora krig. Folket som bodde i Kartago kallades för puner och därför har de tre krigen fått namnen de puniska krigen.

  De puniska krigen

Det andra puniska kriget varade mellan åren 218 och 201 f.Kr. Nu hade Kartago en av världshistoriens största krigare, han hette Hannibal. Hannibal hade en djärv plan för att besegra romarna. Han vandrade från Spanien, som Kartago ockuperade, till Italien med 50.000 soldater, 9.000 ryttare och 37 stridselefanter.

Det blev en svår resa eftersom man måste passera bergskedjorna Pyrenéerna och Alperna innan de kom till Italien. Det var mycket svårt att ta sig fram på de smala snöiga bergsstigarna med elefanter, dessutom angreps de av folk som bodde i bergen. De rullade stora klippblock mot kartagerna som försvarade sig med pilbågar. När Hannibal var framme i Norditalien hade han bara 26.000 man och några elefanter kvar.

Nu möttes kartagerna och romarna i tre slag som Kartago vann. Då drog sig romarna tillbaka och de försökte förhindra kartagerna att få fram mat till armén. År 216 f.kr mötte Kartago  romarna i ett stort slag , och det var vid den lilla staden Cannae i södra Italien.

 Det har blivit ett världsberömt slag eftersom Hannibal hade en sådan avancerad stridstaktik och slaget resulterade i att Kartago vann. Romarna förlorade 50 000 man och Hannibal förlorade inte mer än 6 000 man. Efter 14 års krig vann dock romarna.

Romarna erövrar världen. Under de följande århundradena erövrade romarna stora områden i Europa och Asien. I början av 100-talet e.Kr. hade romarriket sin största utbredning. Då behärskade romarna hela området runt Medelhavet fram till Svarta havet i öster. I norr behärskade romarna Frankrike, England och en bit av nuvarande Tyskland.

 Frågor. 1. Hur stort var romarriket? 2. Vilka folkslag bodde i Italien? 3. Hur gick det till när romarna blev Italiens härskare? 

Så styrdes Rom.
Rom styrdes till en början av kungar (monarki), men i slutet av 500-talet f.Kr infördes republik. Romarriket blev en republik och ingen kunde ärva makten. Rom styrdes av ämbetsmän, som valdes för ett år i taget.

De mäktigaste ämbetsmännen var de två konsulerna. De styrde staten och förde befäl i krig. De båda konsulerna hade vetorätt (veto= jag förbjuder) mot varandras beslut. Konsulerna måste alltid rådfråga senaten (riksdagen) och se till att viktiga beslut inte gick emot senatorernas vilja. Det kunde vara dyrt att vara konsul, eftersom de skulle ordna stora skådespel, tävlingar och dela ut mat till Roms fattiga.

Om landet hamnade i ett krisläge (exempelvis ett krig) kunde någon utnämnas till diktator. Diktatorn kunde härska ensam i sex månader. Den största makten hade senaten. Det var en församling, som bestod av trehundra medlemmar från de förnämsta släkterna i staden. Alla fria män fick komma till Folkförsamlingen, men den hade ingen stor makt. Ofta förekom inga diskussioner, man röstade ja eller nej på förslag från ämbetsmännen

Republik blir kejsardöme. Julius Caesar tillhörde den styrande överklassen och han var en stor fältherre som erövrade stora områden i Gallien (Frankrike). Där byggde han upp en armé som var stödde honom.

Senaten ansåg att Caesar hade blivit för mäktig och de gav order till Caesar att han skulle upplösa sin armé. I stället vandrade han med sin armé mot Rom där han lyckades göra sig till diktator. När han passerade floden Rubicon, som var gräns till Italien lär han ha sagt: ”Tärningen är kastad.” Dvs. nu fanns det ingen återvändo för Caesar.

Han blev mycket populär när han delade ut jord till de fattiga och därför beslöt sig en grupp senatorer att mörda Caesar. En av motståndarna var Caesars släkting Brutus. Vid ett senatssammanträde den 15 mars år 44 f.Kr. omringade de Caesar och högg ner honom med stora dolkar. När Caesar upptäckte sin släkting Brutus bland attentatsmännen, sägs det att han fällde de bevingade orden: ”Et tu, Brutus” (även du min Brutus). Blödande ur tjugotre sår föll Caesar död ner på golvet.

Triumviratet
(om du hinner... läs om triumviratet/
Caesar-Pompejus och Crassus länk)

Kejsartiden. Efter Caesars död blev hans adoptivson Augustus Roms ledare. Egentligen hette han Octavianus, namnet Augustus fick han av senaten, ett namn som betyder den vördnadsvärde. Också efter honom uppkallades månaden augusti. Augustus kallade sig själv Caesar efter sin adoptivfar.

Alla Augustus efterföljare tog också detta namn. Därifrån har det tyska ordet Kaiser, det ryska tsar och det svenska kejsare kommit. Augustus inleder kejsartiden i Roms historia. Den skulle vara från 31 f.Kr till år 395 e.Kr.

Den romerske kejsaren var landets rikaste person, eftersom han fick in skatter av olika slag.  Kejsaren hade oerhörd makt över hela förvaltningen. Han ansvarade för betalningen till armén och flottan och för kostnader till rikets förvaltning. Kejsaren var direkt ansvarig för att det fanns mat till Roms befolkning samt för de offentliga spelen.

Frågor.  4. Hur styrdes Rom först? 5. Nämn fakta om konsulerna. 6. När utsåg man en diktator? 7. Vad var Senaten?

Slavar. Tillgången på slavar ökade när romarna besegrade allt fler folk. Antalet slavar var ca 3 miljoner, medan den fria befolkningen var 7,5 miljoner. Fattiga föräldrar kunde ibland sälja sina barn som slavar. Slaveri var också ett straff för svåra brott. Kejsaren hade ca 15.000 personliga slavar som skötte hans kläder och palats. Kejsaren hade till och med slavar som provsmakare för att vara säker på att dryckerna och rätterna inte var förgiftade.

Slavar användes på olika sätt. Många av dem arbetade ute på storgodsen som lantarbetare. Dessutom arbetade en hel del av dem i gruvor och stenbrott. Utbildade slavar som läkare, lärare och skrivare fick man betala mycket för. Unga vackra slavinnor var också dyra. I kejsartidens Rom lät man tatuera slavar och kriminella, allt i syfte att lättare hålla reda på dessa personer. Det var dåtidens personnummer.

År 73 f.Kr. gjorde ett 70-tal gladiatorslavar uppror i staden Capua. Ledaren för slavupproret hette Spartacus. Allt fler slavar samlades kring Spartacus som snart hade en armé på 70 000 slavar. I två fältslag besegrade slavarna romerska härar som sänts ut mot dem, men så småningom besegrade en romersk här slavarmén. Spartacus dog och som straff korsfästes 6.000 slavar längs Via Appia, den 20 mil långa vägen mellan Rom och Capua

Kartagos sista strid.  Trots att romarna hade besegrat Kartago i flera slag var man fortfarande rädda för befolkningen som bodde i Nordafrika..

En känd romersk motståndare var riksdagsmannen Cato. Han avslutade alla sina tal i senaten med orden: ”För övrigt anser jag att Kartago bör förstöras”.

Till sist förklarade romarna krig mot Kartago för tredje gången. En romersk armé landsteg nära staden Kartago, men det tog tre år innan staden kunde stormas. De 50.000 kartager som överlevde såldes som slavar och därefter brände romarna staden.

För att ingen skulle kunna använda marken där Kartago hade funnits plöjde romarna upp marken och strödde salt i jorden. Därmed slutade det tredje puniska kriget år 146 f.kr med att Kartago utplånades.

Bildkälla SO-rummet

Staden Rom. Under kejsar Trajanus tid bodde det ungefär 1,2 miljoner människor i staden Rom. Trafiken var så livlig under rusningstrafik, att myndigheterna tvingades enkelrikta vissa hårt trafikerade gator. Det brann ofta i Rom. De flyttbara fyrfaten för uppvärmning, vaxljusen och facklorna för den nattliga belysningen medförde stora risker för eldsvådor.

Hyreshusen bestod av flera våningar. Det fanns inte vatten eller toaletter i de små lägenheterna. En gemensam vattenkran fanns på gatuplanet. Den enda värmekällan var en bärbar koleldad spis. Den användes också för att laga mat på.

bildkälla Nick vVye

Colosseum. För 2000 år sedan pågick världens blodigaste sport på Colosseum i staden Rom. Publiken i det gamla Rom njöt av att se gladiatorer slå ihjäl varandra. Colosseum var en imponerande anläggning, den kunde ta emot 50 000 åskådare. Invigningsfestligheterna av Colosseum år 79 pågick i hundra dagar. Femtusen djur och hundratals människor dödades under invigningen.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Gladiatorer. På Colosseum kämpade gladiatorer mot varandra. De flesta gladiatorerna var krigsfångar eller slavar, men det fanns även frivilliga gladiatorer. Den vanligaste typen av gladiator hade bar överkropp och bar en hjälm med hjälmbuske. Han var beväpnad med en sköld och ett kort svärd (gladius- av vilket ordet gladiator kommer). När en gladiator övermannats kunde han antingen skonas eller dödas direkt av sin överman. Om åskådarna vände sina tummar nedåt, dödades den besegrade omgående. När åskådarna vände sina tummar uppåt skonades den besegrade, men det hände inte så ofta.

Romerska armén.  Disciplinen i den romerska armén var mycket hård. Om en soldat försökte desertera (fly) stenades han ihjäl. Om flera soldater deserterade i strid, blev straffet för de övriga arkebusering av var tionde soldat. Man avgjord genom lottning vilka som skulle arkebuseras. I början av 100-talet hade romarna en mycket effektiv armé. De romerska soldaterna, legionärerna, var i tjänst i 25 år och fick under denna tid inte gifta sig. När en soldat avgick från armén, fick han välja mellan ett stycke land eller en summa pengar.

Legionärens vapen var två spjut, omkring två och en halv meter långa, vilka han kunde slänga tjugo meter eller längre. Dessutom bar han ett kort svärd för strid man mot man. Legionären bar en stor rektangulär sköld som täckte honom från hakan till fotleden samt en läderjacka som var täckt med pansarfjäll. Huvudet skyddades av en hjälm med ett brett nackstycke och gångjärnsförsedda järnsnibbar, som kunde fällas ner och ge skydd åt sidorna.

Akvedukter och vägar. Romarna blev experter på att bygga vägar, broar och akvedukter. Det bidrog till att det väldiga riket kunde hållas samman under närmare tusen år. Rom hade elva akvedukter som förde in vatten till storstaden.

Den längsta och mest imponerande var Aqua Marcia som invigdes år 144 f.Kr. trots att källan endast låg 32 kilometer från Rom hade den en längd av nästan nio mil, varav dryga milen gick över arkader. Akvedukterna byggdes av sten, men som gjutmassa användes ett slags betong. De elva akvedukterna förde dagligen 1,3 miljarder liter friskt källvatten från bergen till Rom. Många av akvedukterna som romarna byggde finns bevarade än i dag.

Romarna byggde också ett nät av fina vägar. Det fanns omkring 8.000 mil utmärkta vägar samt 40.000 provinsvägar. Huvudvägarna användes när man skickade post samt inte minst för att armén skulle kunna ta sig fram snabbt. Själva vägbanan var mellan fyra till fem meter bred så att två legioner, marscherande sex man i bredd kunde mötas.

I det stora romarriket reste man lika snabbt, säkert och bekvämt som i början av 1800-talet. Som exempel kan nämnas att en resenär mellan London och Rom bara behövde tretton dagar på sig för färden.

Kvinnorna. Den romerska kvinnan var ganska fri i förhållande till den grekiska kvinnan. Hon fick fritt rör sig utanför hemmet och hon kunde följa med mannen på fester och skådespel, men mannen var hennes förmyndare. 

Inom politiken fick hon inte bestämma. En romersk kvinna var klädd i en lång tunika med långa ärmar av linne och över den hängde hon ett stort tygstycke och gärna också en mantel. De rika kvinnorna tyckte om att göra sig fina i håret som parfymerades och som ofta färgades rödblont eller blont. Dagligen använde kvinnorna skönhetskrämer som var gjorda av fårfett, brödsmulor och mjölk.

Pompeji. År 79 e.Kr. fick vulkanen Vesuvius ett våldsamt utbrott. Vid utbrottet begravdes staden Pompeji av lava och aska. Den lilla staden Pompeji låg 24 mil sydöst om Rom nära Neapelbukten.

I närheten av staden fanns den 1 277 meter höga vulkanen Vesuvius. När vulkanen fick ett våldsamt utbrott dödades 2 000 människor i Pompeji, det var mer än en tiondel av hela befolkningen.

När Vesuvius tystnade efter 28 timmar låg Pompeji begravt under ett sex meter djupt lager av aska och pimpsten. Staden och dess tragiska öde föll i glömska, men i början av 1700-talet började forskare gräva ur staden.

Några av de 2 000 Pompeji-bor som inte lyckades fly från staden har ”återuppstått” på ett mirakulöst sätt. Deras kroppar förmultnade och lämnade kvar hålor i den stelnade vulkaniska massan. Genom att hälla flytande gips i dessa ihåligheter har arkeologerna gjort avgjutningar av offren. Dessa avgjutningar har avslöjat många dramatiska situationer när vulkanen fick sitt utbrott. Ett exempel.  En mamma höll sin dotter hårt tryckt i famnen.

Romarrikets fall. I början av 100-talet e.Kr var det romerska riket som störst. Från 200-talet e.Kr. blev det allt svårare att hålla samman det stora riket.

 Rom skakades av inre stridigheter och dessutom fick man problem med att skydda gränserna mot attacker från andra folk. När romarna slutade att föra erövringskrig fick de inte några fler slavar. Då blev det svårare att få billig arbetskraft till jordbruken.

Det blev också dyrt att hålla de stora arméerna för att försvara gränserna, då fick kejsaren ta ut högre skatter på jordbruket vilket innebar att jordbrukarna blev allt fattigare. De höga skatterna och inflationen skapade en allmän ekonomisk kris.

Ett annat problem var att jordarna höll på att utarmas, eftersom de hade brukats alltför hårt. Det fick till följd att skördarna inte räckte för att försörja befolkningen.

De inre svårigheterna och yttre fiender innebar att det stora romarriket delades i två delar år 395, Västrom och Östrom. De två rikena fick varsin kejsare och varsin huvudstad- Rom och Konstantinopel (nuvarande Istanbul).

bildkälla SO-rummet

Olika germanska folk kom allt längre in i Rom och år 476 störtades den siste västromerske kejsaren. Det innebar slutet för antiken. Östrom blev kvar och gick inte under förrän år 1453.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Diskutera innehållet i grundkursen med en kamrat/alla
Vilka likheter och skillnader kan ni se mellan antikens samhälle och dagens samhälle?

Nyhetsredovisning (exempel)

Guldrånet i Södertälje

Bakgrund:

(När? Var? Hur? Vad och Vem? Varför?)

Veckans nyhet handlar om det stora guldrånet i Södertälje. 

Rånet skedde i Södertälje den 3 januari och en av rånarna träffades i huvudet av polisens kulor. Inom fyra dagar var alla rånarna fast.

Enligt DN ¹avled en av rånarna den 9 januari.

Aftonbladet ² skriver att polisen har inlett en förundersökning om polisen gjorde något fel när mannen sköts. Jag menar att det är en nyhet som är på nationell nivå och handlar om ”Brott och Straff”.

Egna tankar/eget resonemang (max 400 ord)

(Egna åsikter?bra/dåligt, motivera...gör perspektivbyte, gör jämförelser, se konsekvenser, ge förslag på lösningar, använd begreppsspråk)

Hur kan någon vara så dum att man rånar en bank. Samtidigt kan jag förstå att någon som kanske är arbetslös och desperat begår brott (individ). Det finns risk att många unga människor som inte kan få jobb begår brott för att få pengar.

Jag kommer att jobba hårt för att skaffa mig en bra utbildning så att jag i framtiden har större chans att få ett bra jobb.

Om jag hade varit polis...(perspektivbyte)

Vad skall samhället göra med brottslingarna som hela tiden begår brott (samhälle)? Jag kan inte riktigt svara på detta, men jag tror att både hårdare straff och mer stöd till unga som begår brott skulle vara bra. 

(Jämförelse...)

Granska:
(Kan man lita på källorna? Eller är det skvaller? Är källorna primära eller sekundära?)

Jag har använt två källor (DN och Aftonbladet), jag reagerade på att informationen i de båda tidningarna var ganska olik varandra, jag tror att det kan bero på att DN är en morgontidning och att Aftonbladet ”lever” på att sälja lösnummer...

1http://www.dn.se/sthlm/misstankt-ranare-dod

2http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16041094.ab





----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Bedömning

Nyhetsläxan bedöms på följande sätt:
(bakgrund/fullständigt resonemang och klok källkritik )


Nivåer…

-Du för ett enkelt resonemang (namn).. utveckla gärna! (se mallen)

-Bra. Du för ett utvecklat resonemang kring nyheten. Kan du utveckla något? (se mallen)

-Bra Hög kvalitet! Fortsätt så!

Det antika Grekland (Minikurs)

Antika Grekland Minikurs

Därför är Antika Grekland så berömt. Det som gjort det antika Grekland så berömt är demokratin, idrotten, sagorna och skådespelen. Redan de gamla grekerna kallade sig själva för hellener och deras land heter Hellas på grekiska. Under antiken kallade grekerna alla andra folk för barbarer, eftersom deras språk var obegripligt. Det lät mest som ”barr-barr”, tyckte grekerna.

Kreta. Greklands historia börjar på ön Kreta omkring år 2000 f. Kr. Här fanns allt som behövdes för att en stor kultur skulle uppstå. I dalarna fanns det bördig jord där grekerna odlade korn, vete, oliver och vin. Skogarna gav bra virke till skeppsbyggnad och i vikarna fanns bra hamnar. Kreta låg bra till för handeln, centralt i östra Medelhavet. Den rika handeln medförde att flera städer med kungapalats byggdes. Främst bland dem är palatset i Knossos som hade flera hundra rum. I palatset hade drottningen ett badrum med badkar. I ett rum intill fanns WC, den första i historien. Palatset hade rinnande vatten och avlopp. Folket på Kreta kallades för minoer och de var ett fredligt folk som ägnade sig åt handel. Omkring 1400 f. Kr. inträffade en katastrof på Kreta och palatset i Knossos förstördes. Vissa forskare anser att det berodde på en fruktansvärd jordbävning som följdes av att ön Santorin (Thera), strax utanför Kreta exploderade. Kanske förstördes även Knossos vid denna jordbävning. Andra forskare hävdar att det var angripare från fastlandet som förstörde staden.

De grekiska staterna. Under forntiden växte en mängd småriken fram i Grekland. De brukar kallas för statsstater. Var och en bestod av en stad och landsbygden närmast staden. De mest kända stadsstaterna var Aten, Sparta, Thebe och Korint. Trots att grekerna var uppdelade i en mängd stadsstater kände de sig som ett enda folk. Det som förenade grekerna var att de hade ett gemensamt språk, kultur och religion, och till de olympiska spelen kom människor från landets alla delar.

Aten. Aten var den största stadsstaten med sina cirka 400 000 invånare. Landskapet kring Aten passar inte så bra för spannmålsodling eftersom det är så bergigt där. I stället odlade man vindruvor och oliver, därför kunde man exportera vin och olivolja över hela Medelhavsområdet. Det resulterade dessutom i att handel och sjöfart blev viktiga näringsgrenar. I Aten kom man på ett nytt sätt att styra sin stat. De kallade denna styrelse för demokrati. Grekiskan demos betyder folk och kratein betyder härska. Demokrati betyder alltså att ”folket härskar”. Men inte var det samma demokrati som vi har idag. Kvinnorna och slavarna räknades inte till folket, och det innebar att de inte fick vara med och rösta. För att leda det dagliga arbetet utsågs det 500 man starka rådet genom lottning. Femtio av rådsmedlemmarna tjänstgjorde åt gången för en tiondel av året. Rådet motsvarar vår regering. Eftersom Aten hade ca 40 000 manliga medborgare hade man stora utsikter att någon gång få vara med i regeringen.

Slavar Det fanns över 100 000 slavar i Aten. De arbetade inom jordbruket, eller i gruvor och i stenbrott. Slavarna behandlades hyggligt. Det hände ibland att en manlig atenare gifte sig med en slavinna. Sönerna till ett sådant par kunde emellertid inte bli medborgare. Inom poliskåren arbetade ca 300 slavar. Slavarna hade inte samma skydd i lagen som fria, våldtäkt mot slavinnor betraktades som ett lindrigt brott med endast låga böter som följd.

Flickorna behandlades sämre än pojkarna. I Grekland behövde samhället kvinnor bara som barnaföderskor och tjänarinnor. När man inte ville ha fler kvinnor, lät man nyfödda flickebarn dö. Flickorna i Aten fick för det mesta en mager, proteinfattig mat, medan däremot pojkarna fick bra mat med mycket kött, som flickorna nästan aldrig fick smaka.

Sparta. Sparta var mäktigast av alla de grekiska staterna. Sparta låg på halvön Peloponnesos. Sparta var ett militärsamhälle. Alla vuxna män var soldater. Redan vid sju års ålder togs pojkarna från sina mammor för att uppfostras till soldater. I läger skolades de till krigare under tio år. De härdades och stärktes med hjälp av kroppsövningar och krigiska idrotter. En gång om året fick pojkarna genomgå ett mandomsprov. Då piskades de blodiga. Vinnare blev den pojke som kunde tåla mest stryk utan att skrika. Vid 20 års ålder fick pojkarna gå in i armén där de fick stanna tills de blev 60 år. Spartanerna var rädda att slavarna (heloterna) skulle göra uppror. Därför måste de alltid vara rustade till strid. Det var heloterna som skötte jordbruket i Sparta.

Frågor. 1. Varför är Antika Grekland så berömt? 2. Nämn fakta om Knossos. 3. Vad förenade grekerna

4. Nämn fakta om Athens demokrati. 5. Nämn fakta om slavarna och kvinnorna.6. Nämn fakta om Sparta.

Hårda spartaner. En spartan skulle tåla allt. En berömd berättelse från Sparta handlar om en pojke som stjäl en rävunge. När han såg en vuxen komma gömde han den under sin skjorta. Rävungen började då bita sig in i pojkens bröst. Till slut hade räven slitit upp hela magen och pojken föll död ner. Först då upptäcktes stölden. Spartanerna ansåg att det var tillåtet att stjäla. Men den som gjorde det så klumpigt att han blev upptäckt straffades hårt. Spartanerna föraktade bekvämlighet, läcker mat, mjuka kläder och onyttig mat. Vårt uttryck ”att leva spartanskt” betyder att leva enkelt, närmast fattigt. Maten var oftast enkel. Svartsoppan var populär. Det var en soppa som var kokt på fläskkött och blandad med svinblod, ättika och salt.

Så styrdes Sparta. Sparta styrdes av två kungar samtidigt som skulle leda arméerna i krig. Den största makten fanns hos de äldstes råd, som bestod av 28 män som var över 60 år. Sparta var ingen riktig demokrati. Alla spartanska män över 30 år fick delta i folkförsamlingen, men den fick bara säga ja eller nej till de äldstes råd.

Flickorna. Flickorna i Sparta fick likadan uppfostran som pojkarna. Det var mycket ovanligt i andra stater. Kroppslig träning som löpning, brottning och spjutkastning var mycket viktigt även för dem. Redan i skolan försökte man uppmuntra flickorna till ett modigt och framåt uppträdande. Man tävlade tillsammans med pojkarna, då tävlade pojkarna och flickorna nakna. Det var ingen skam för en pojke om en flicka kastade honom i marken. I Sparta tyckte man att flickorna och pojkarna var lika mycket värda.

Idrotten. De antika olympiska spelen hölls utan avbrott i 1200 år. De anordnades från 776 f. Kr. till 390 e.Kr. Segrarna fick en olivkrans i pris. Den idrottsman som fuskade under en tävling förnedrades på så sätt, att man lät uppföra en ”fuskstaty” för att håna idrottsmannen. Zeus mest berömda tempel låg i Olympia på halvön Peloponnesos. Här hölls vart fjärde år idrottstävlingar till guden Zeus ära. Till dessa olympiska spel kom deltagare från hela Grekland. Idrottsmännen i det antika Grekland idrottade nakna. Den grekiska idrottsanläggningen hette gymnasion (gymnos betyder naken).

Populära idrottsgrenar. Brottning utfördes bara i stående ställning och för en seger krävdes att motståndaren kastades tre gånger i marken. Femkampen bestod av grenarna spjut, brottning, längdhopp, diskus och löpning.

Boxning var en populär sport. Boxarna lindade remmar av ogarvat skinn om fingrarna, ibland flätade man järnstycken i remmarna. Under en match fick man bara slå mot huvudet. Först när en gav upp eller låg medvetslös, var matchen slut. Pankration var en sport där man kombinerade brottning med boxning. Alla grepp var tillåtna utom att bitas eller trycka ut ögonen på motståndaren.

Krigen mot perserna. Vid mitten av 500-talet f. Kr. skapade perserna ett stort rike i nuvarande Iran. Perserna erövrade även de grekiska områdena som fanns i Mindre Asien. Grekerna försökte göra uppror mot de mäktiga perserna, men det misslyckades. Persernas kung hette Darius. Han hade gett order till en av sina tjänare att vid varje middag tre gånger säga meningen: ”Herre, kom ihåg atenarna.” Darius vill inte glömma att grekerna hade försökt göra uppror mot de mäktiga perserna. År 490 f. Kr seglade Darius flotta iväg för att straffa de grekiska staterna som hade försökt hjälpa grekerna i Mindre Asien. Persernas flotta landsteg vid byn Marathon. Därifrån skulle de tåga mot Aten. Men grekerna gick till anfall med sina långa spjut och perserna drevs tillbaka till sina skepp. Mer än 1 000 perser låg döda vid Marathons strand. Efter slaget skickades den snabbaste grekiske löparen till Aten för att berätta om segern. Det var mer än fyra mil till Aten och när han kom fram ropade han: ”Vi har segrat.” Sedan föll han död ner. Det är till minne av den löpningen från Marathon som det moderna maratonloppet skapades.

Slaget vid Thermopylä. På sommaren 480 f. Kr trängde perserna in i Grekland. Grekerna mötte dem vid bergspasset Thermopyle. På sitt smalaste ställe var passet bara några meter brett, därför var det lätt att försvaras. I spetsen för hären stod Spartas kung Leonidas med trehundra spartanska krigare. Spartanerna var stolta och modiga krigare. I tre dagar kämpade grekerna mot perserna, men en grekisk förrädare visade perserna hur de på stigar uppe i bergen kunde gå runt Thermopyle. När Leonidas fick reda på det sände han bort den grekiska hären. Endast 300 spartaner stannade kvar. De skulle försöka hejda fienden så länge att huvudhären kunde dra sig tillbaka. Spartanerna kämpade modigt med sina långa spjut. Till sist stupade alla spartaner. Men den grekiska huvudhären räddades. Perserna vandrade nu mot Aten där befolkningen flydde. Perserna brände staden och nu möttes de grekiska och persiska flottorna i sundet vid Salamis. I det trånga sundet hade perserna ingen nytta av sina stora fartyg. Grekernas små fartyg var lättare att styra och grekerna vann en stor seger och nästan alla persiska fartyg förstördes. Därmed var Greklands frihet räddad.

Frågor. 7. Ge exempel på att en spartan skulle tåla allt. 8. Förklara uttrycket: leva spartanskt. 9. Nämn fakta om flickorna. 10. Nämn fakta om idrotten. 11. Vad hände vid Marathon. 12. Vad hände vid Salamis.

Från forntid, flodkulturer och antiken till nutid (att kunna om några veckor..)

Bildkälla SO-rummet

Bildkälla SO-rummet

Bildkälla SO-rummet

Det antika Grekland Bildkälla SO-rummet

Antikens Rom bildkälla SO-rummet

Övergripande frågeställning:
Vilken betydelse har antiken för oss idag? Resonera och jämför.



Mål:
Känna till antiken, och dess betydelse för vår tid
(likheter i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män)

Jämföra källor från olika högkulturer.



Begrepp:
socialt liv(jämlikhet/jämställdhet), politik, ekonomi, kultur, kulturarv, kulturmöte

Jägarsamhälle:
jägare, nomad,

Jordbrukssamhälle/högkulturer:
jordbruk, tvåflodslandet, Mesopotamien, kultur, flodkulturer, redskap, kilskrift, Indus, Nilen, Gula floden, Eufrat och Tigris, imperier,
by, högkultur, rike, civilisation, epok, överskott


Antiken (Egypten/Grekland/Rom mfl)
aristokrati, tyranni

Egypten
hieroglyfer, mumie, balsamering, farao, papyrus, rättegångar, astronomi, vetenskap

Grekland
stadsstat, Akropolis, polis, samhällspyramid/samhällsklasser, kultur, kulturarv, demokrati, politik, filosofi, idrott, teater, folkförsamling, Hellas, migration, legend, myt, socialt, ekonomi, religion,

Rom
akvedukt, gladiator, kejsare, konsul, republik, senaten, monarki, kejsardöme, rättsväsen, plebejer, patricier


Antikens kändisar:
Kung Kyros, Aischylos, Homeros, Alexander den Store, Sokrates, Caesar, Kleopatra...mfl

Inka/Maya mfl.

Extra
(ostrakon, dynasti, piktogram, heloter, rättssäkerhet, retorik)



Inledande lektioner:

-Intro. Hur ska vi arbeta med detta arbetsområdet? Tidslinje/epoker (ideer)

-Vad vet du om de forna civilisationer /högkulturerna och antiken?

-Vilken betydelse har antiken för oss idag? Resonera (entry/exit)

-Från jägare till jordbrukare  (History of the World/sli.se)

-Stad eller by? De första städerna. Ur och Uruk, stad erövrar stad, imperier

-Kung Kyros textcylinder

-Kan du begreppen/bildspelsquiz

-Grundkurser/läroboken)


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Grundkurser

-"Tvåflodslandet"/Mesopotamien

-(Egypten/Livet o livet efter döden - grundkurs)

-(Kreta/Knossos - grundkurs)

-Det antika Grekland

-De olympiska spelen/jämföra

-Athen o Sparta /jämföra

-Romarriket

-Läroboken - Historia 1 (Grekland s 54-64, Romarriket s....)


---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Lektioner forts.

1.1 Gör grundkursen "Det antika Grekland" / Stora Civilisationer sli.se


(1.2 Sokrates, Platon och Aristoteles .Typisk ide? s 35)


2. Demokrati - jämför dåtid/nutid (EPA)

Jfr demokrati

3. Gör grundkursen "De olympiska spelen" (stencil)


4. Idrott - Olympiska spel/filmen  -  jämför (EPA)

Jämför olympiska spelen då/nu bildkälla SO-rummet

5. Gör grundkursen "Athen vs Sparta"


5.1 

5.2

Den antika reklambyrån




6.1 Athen vs Sparta (EPA)

(Diskutera PAE)

(6.2 Hur vet vi något om antikens händelser? s38 (två frågor))



7. Läs Grundkursen "Romarriket"

7.1

Bildkälla SO-rummet

Uppgift (PA)
Högläsning två och två. Läs om Colosseum.
Diskutera frågorna två och två.
Gemensam diskussion
(...och vem var Verus?)

Colosseum - Roms dödsarena.






7.2

8. Antiken idag? Film...sli.se

Bildkälla sli.se

bildkälla sli.se

9.  Lag och rätt/Vetenskap/Matematik/Formgivning/Arkitektur/Medicin/Filosofi - jfr Grekland/Rom  vs idag (EPA)

Bildkälla sli.se

10. "Ett soldatbrev berättar"... s. 51

Romersk soldat bildkälla SO-rummet

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


11 Filosofen Seneca s. 57 (PAE)

Seneca staty i Cordoba bildkälla wikipedia

Källor
-Källkritik - "viskleken" - primära/sekundära källor
-Colosseum - Roms dödsarena - (sli.se)

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

12. Pompeij - högläsning två och två


Diskutera frågorna gemensamt.
Källor till livet i romarriket

Pompeij på sli.se (50min)


------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


13. Livet i antiken - fördjupningsuppgift

(tid - ca 6 "halvlektioner")





------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


14. "Morden i Rom"  (sli.se)

Bildkälla BBC

Bildkälla SO-rummet

(rättssäkerhet, romersk rätt, källkritik, retorik, Cicero, Sextus dä. Sulla)

Var Rom ett rättssäkert samhälle?
Vad är sant? Primär/sekundär källa? Varför?



-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

15. Exkursion - Vbg vs Antiken



Om vi hinner---------------------------------------------------------------------------------------------------


("Asterix och Obelix")(Kelter)


Kina/Inka mfl. (överkurs)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------



"Exitticket"

Vilken betydelse har antiken för oss idag? Resonera....

(jfr fråga 5 s43) "Redan de gamla grekerna..."