måndag 28 september 2015

Det antika Grekland (Minikurs)

Antika Grekland Minikurs

Därför är Antika Grekland så berömt. Det som gjort det antika Grekland så berömt är demokratin, idrotten, sagorna och skådespelen. Redan de gamla grekerna kallade sig själva för hellener och deras land heter Hellas på grekiska. Under antiken kallade grekerna alla andra folk för barbarer, eftersom deras språk var obegripligt. Det lät mest som ”barr-barr”, tyckte grekerna.

Kreta. Greklands historia börjar på ön Kreta omkring år 2000 f. Kr. Här fanns allt som behövdes för att en stor kultur skulle uppstå. I dalarna fanns det bördig jord där grekerna odlade korn, vete, oliver och vin. Skogarna gav bra virke till skeppsbyggnad och i vikarna fanns bra hamnar. Kreta låg bra till för handeln, centralt i östra Medelhavet. Den rika handeln medförde att flera städer med kungapalats byggdes. Främst bland dem är palatset i Knossos som hade flera hundra rum. I palatset hade drottningen ett badrum med badkar. I ett rum intill fanns WC, den första i historien. Palatset hade rinnande vatten och avlopp. Folket på Kreta kallades för minoer och de var ett fredligt folk som ägnade sig åt handel. Omkring 1400 f. Kr. inträffade en katastrof på Kreta och palatset i Knossos förstördes. Vissa forskare anser att det berodde på en fruktansvärd jordbävning som följdes av att ön Santorin (Thera), strax utanför Kreta exploderade. Kanske förstördes även Knossos vid denna jordbävning. Andra forskare hävdar att det var angripare från fastlandet som förstörde staden.

De grekiska staterna. Under forntiden växte en mängd småriken fram i Grekland. De brukar kallas för statsstater. Var och en bestod av en stad och landsbygden närmast staden. De mest kända stadsstaterna var Aten, Sparta, Thebe och Korint. Trots att grekerna var uppdelade i en mängd stadsstater kände de sig som ett enda folk. Det som förenade grekerna var att de hade ett gemensamt språk, kultur och religion, och till de olympiska spelen kom människor från landets alla delar.

Aten. Aten var den största stadsstaten med sina cirka 400 000 invånare. Landskapet kring Aten passar inte så bra för spannmålsodling eftersom det är så bergigt där. I stället odlade man vindruvor och oliver, därför kunde man exportera vin och olivolja över hela Medelhavsområdet. Det resulterade dessutom i att handel och sjöfart blev viktiga näringsgrenar. I Aten kom man på ett nytt sätt att styra sin stat. De kallade denna styrelse för demokrati. Grekiskan demos betyder folk och kratein betyder härska. Demokrati betyder alltså att folket härskar”. Men inte var det samma demokrati som vi har idag. Kvinnorna och slavarna räknades inte till folket, och det innebar att de inte fick vara med och rösta. För att leda det dagliga arbetet utsågs det 500 man starka rådet genom lottning. Femtio av rådsmedlemmarna tjänstgjorde åt gången för en tiondel av året. Rådet motsvarar vår regering. Eftersom Aten hade ca 40 000 manliga medborgare hade man stora utsikter att någon gång få vara med i regeringen.

Slavar Det fanns över 100 000 slavar i Aten. De arbetade inom jordbruket, eller i gruvor och i stenbrott. Slavarna behandlades hyggligt. Det hände ibland att en manlig atenare gifte sig med en slavinna. Sönerna till ett sådant par kunde emellertid inte bli medborgare. Inom poliskåren arbetade ca 300 slavar. Slavarna hade inte samma skydd i lagen som fria, våldtäkt mot slavinnor betraktades som ett lindrigt brott med endast låga böter som följd.


Flickorna behandlades sämre än pojkarna. I Grekland behövde samhället kvinnor bara som barnaföderskor och tjänarinnor. När man inte ville ha fler kvinnor, lät man nyfödda flickebarn dö. Flickorna i Aten fick för det mesta en mager, proteinfattig mat, medan däremot pojkarna fick bra mat med mycket kött, som flickorna nästan aldrig fick smaka.


Sparta. Sparta var mäktigast av alla de grekiska staterna. Sparta låg på halvön Peloponnesos. Sparta var ett militärsamhälle. Alla vuxna män var soldater. Redan vid sju års ålder togs pojkarna från sina mammor för att uppfostras till soldater. I läger skolades de till krigare under tio år. De härdades och stärktes med hjälp av kroppsövningar och krigiska idrotter. En gång om året fick pojkarna genomgå ett mandomsprov. Då piskades de blodiga. Vinnare blev den pojke som kunde tåla mest stryk utan att skrika. Vid 20 års ålder fick pojkarna gå in i armén där de fick stanna tills de blev 60 år. Spartanerna var rädda att slavarna (heloterna) skulle göra uppror. Därför måste de alltid vara rustade till strid. Det var heloterna som skötte jordbruket i Sparta.

Frågor. 1. Varför är Antika Grekland så berömt? 2. Nämn fakta om Knossos. 3. Vad förenade grekerna
4. Nämn fakta om Athens demokrati. 5. Nämn fakta om slavarna och kvinnorna.6. Nämn fakta om Sparta.
Hårda spartaner. En spartan skulle tåla allt. En berömd berättelse från Sparta handlar om en pojke som stjäl en rävunge. När han såg en vuxen komma gömde han den under sin skjorta. Rävungen började då bita sig in i pojkens bröst. Till slut hade räven slitit upp hela magen och pojken föll död ner. Först då upptäcktes stölden. Spartanerna ansåg att det var tillåtet att stjäla. Men den som gjorde det så klumpigt att han blev upptäckt straffades hårt. Spartanerna föraktade bekvämlighet, läcker mat, mjuka kläder och onyttig mat. Vårt uttryck ”att leva spartanskt” betyder att leva enkelt, närmast fattigt. Maten var oftast enkel. Svartsoppan var populär. Det var en soppa som var kokt på fläskkött och blandad med svinblod, ättika och salt.

Så styrdes Sparta. Sparta styrdes av två kungar samtidigt som skulle leda arméerna i krig. Den största makten fanns hos de äldstes råd, som bestod av 28 män som var över 60 år. Sparta var ingen riktig demokrati. Alla spartanska män över 30 år fick delta i folkförsamlingen, men den fick bara säga ja eller nej till de äldstes råd.

Flickorna. Flickorna i Sparta fick likadan uppfostran som pojkarna. Det var mycket ovanligt i andra stater. Kroppslig träning som löpning, brottning och spjutkastning var mycket viktigt även för dem. Redan i skolan försökte man uppmuntra flickorna till ett modigt och framåt uppträdande. Man tävlade tillsammans med pojkarna, då tävlade pojkarna och flickorna nakna. Det var ingen skam för en pojke om en flicka kastade honom i marken. I Sparta tyckte man att flickorna och pojkarna var lika mycket värda.

Idrotten. De antika olympiska spelen hölls utan avbrott i 1200 år. De anordnades från 776 f. Kr. till 390 e.Kr. Segrarna fick en olivkrans i pris. Den idrottsman som fuskade under en tävling förnedrades på så sätt, att man lät uppföra en ”fuskstaty” för att håna idrottsmannen. Zeus mest berömda tempel låg i Olympia på halvön Peloponnesos. Här hölls vart fjärde år idrottstävlingar till guden Zeus ära. Till dessa olympiska spel kom deltagare från hela Grekland. Idrottsmännen i det antika Grekland idrottade nakna. Den grekiska idrottsanläggningen hette gymnasion (gymnos betyder naken).

Populära idrottsgrenar. Brottning utfördes bara i stående ställning och för en seger krävdes att motståndaren kastades tre gånger i marken. Femkampen bestod av grenarna spjut, brottning, längdhopp, diskus och löpning.
Boxning var en populär sport. Boxarna lindade remmar av ogarvat skinn om fingrarna, ibland flätade man järnstycken i remmarna. Under en match fick man bara slå mot huvudet. Först när en gav upp eller låg medvetslös, var matchen slut. Pankration var en sport där man kombinerade brottning med boxning. Alla grepp var tillåtna utom att bitas eller trycka ut ögonen på motståndaren.

Krigen mot perserna. Vid mitten av 500-talet f. Kr. skapade perserna ett stort rike i nuvarande Iran. Perserna erövrade även de grekiska områdena som fanns i Mindre Asien. Grekerna försökte göra uppror mot de mäktiga perserna, men det misslyckades. Persernas kung hette Darius. Han hade gett order till en av sina tjänare att vid varje middag tre gånger säga meningen: ”Herre, kom ihåg atenarna.” Darius vill inte glömma att grekerna hade försökt göra uppror mot de mäktiga perserna. År 490 f. Kr seglade Darius flotta iväg för att straffa de grekiska staterna som hade försökt hjälpa grekerna i Mindre Asien. Persernas flotta landsteg vid byn Marathon. Därifrån skulle de tåga mot Aten. Men grekerna gick till anfall med sina långa spjut och perserna drevs tillbaka till sina skepp. Mer än 1 000 perser låg döda vid Marathons strand. Efter slaget skickades den snabbaste grekiske löparen till Aten för att berätta om segern. Det var mer än fyra mil till Aten och när han kom fram ropade han: ”Vi har segrat.” Sedan föll han död ner. Det är till minne av den löpningen från Marathon som det moderna maratonloppet skapades.

Slaget vid Thermopylä. På sommaren 480 f. Kr trängde perserna in i Grekland. Grekerna mötte dem vid bergspasset Thermopyle. På sitt smalaste ställe var passet bara några meter brett, därför var det lätt att försvaras. I spetsen för hären stod Spartas kung Leonidas med trehundra spartanska krigare. Spartanerna var stolta och modiga krigare. I tre dagar kämpade grekerna mot perserna, men en grekisk förrädare visade perserna hur de på stigar uppe i bergen kunde gå runt Thermopyle. När Leonidas fick reda på det sände han bort den grekiska hären. Endast 300 spartaner stannade kvar. De skulle försöka hejda fienden så länge att huvudhären kunde dra sig tillbaka. Spartanerna kämpade modigt med sina långa spjut. Till sist stupade alla spartaner. Men den grekiska huvudhären räddades. Perserna vandrade nu mot Aten där befolkningen flydde. Perserna brände staden och nu möttes de grekiska och persiska flottorna i sundet vid Salamis. I det trånga sundet hade perserna ingen nytta av sina stora fartyg. Grekernas små fartyg var lättare att styra och grekerna vann en stor seger och nästan alla persiska fartyg förstördes. Därmed var Greklands frihet räddad.


Frågor. 7. Ge exempel på att en spartan skulle tåla allt. 8. Förklara uttrycket: leva spartanskt. 9. Nämn fakta om flickorna. 10. Nämn fakta om idrotten. 11. Vad hände vid Marathon. 12. Vad hände vid Salamis.