Jordens inre
och yttre krafter Minikurs
Jordens inre. Jorden
bildades för cirka 5 miljarder
år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet
förtätades bildades ett glödande klot. Jordskorpan
som vi lever på är klotet svalnade yta. Jordskorpans tjocklek
varierar från några kilometer upp till 70 kilometer. Jordskorpan är
tunnast under haven, där medeltjockleken är 8 kilometer. Under
kontinenterna är medeltjockleken 35 kilometer.
Under jordskorpan finns ett tjockare
skikt som kallas för manteln.
Den övre delen av manteln är fast, men ju längre ner man kommer
blir manteln mjukare och den är delvis flytande. Den smälta,
flytande massan kallas magma. Ungefär halvvägs in mot jordens mitt
börjar kärnan. Här
blir jorden helt flytande. I den inre delen av kärnan är trycket så
stort att jorden här består av fast järn. Längst inne i kärnan
är det ca 4 000 grader varmt.
De inre krafterna. Det
är jordens inre krafter som bygger upp ojämnheterna på
jordskorpan. Det är dessa krafter som skapar de berg som finns på
vår jord. De främsta inre krafterna är
vulkaner och jordskalv.
 |
| Pangea |
Superkontinenten Pangea. Betraktar
man en världskarta ser man tydligt att jordens alla kontinenter
passar ihop som bitar i ett pussel. Senast pusslet var helt bildades
superkontinenten
Pangea som gick i
bitar för ca 250 miljoner år sedan . Det var den tyske geologen
Alfred Wegener som år
1912 lade fram teorin att jordens kontinenter en gång i tiden hade
bildat en enda landmassa.
Wegener döpte denna
superkontinent till Pangea, som är ett grekiskt ord som betyder:
allt land.
Kontinenterna flöt på ett hav av glödande och smälta bergarter
och drev långsamt isär under ett hundratals miljoner år. Denna
vandring pågår ständigt. Numera anser forskarna att Pangea har
existerat flera gånger, det är en del av jordens geologiska puls.
Om 250 miljoner år sluts cirkeln återigen och Pangea återbildas.
Nu färdas jordens sex
större och tolv mindre plattor över
jordklotet med hastigheten 1 till 15 centimeter per år. Genom
tidsåldrarna kan kontinenterna röra sig långa sträckor. Nordsjöns
olja har skapats i tropikerna och dessa lager av naturtillgångar har
sedan vandrat till sin nuvarande plats.
 |
| Jordskalv - förklaring |
Jordskalv. Jorden
drabbas av ca 850 000 jordskalv per år. De flesta av dem är så
svaga att bara känsliga mätinstrument, så kallade Seismografer,
kan uppfatta dem. Några få av dem har samma kraft som 10 000
atombomber och orsakar svåra skador.
Orsaken
till jordskalven är att jordens plattor rör sig mot varandra.
Ibland fastnar plattorna hårt i varandra och lagrar då enorma
mängder rörelseenergi. När plattorna lossnar uppstår kraftiga
jordskalv.
Alla jordskalv mäts på den så
kallade Richterskalan.
Den uppfanns av den amerikanske seismologen (jordbävningsexperten)
Charles F Richter (1900-1985). Skalan är ”öppen”, det innebär
att det inte finns några lägsta eller högsta värden. Men i
praktiken blir inga jordskalv starkare än 8,9.
Skalan är så konstruerad att om
värdet ökar med ett heltalssteg är skalvet tio gånger kraftigare.
Ett skalv med värdet 6 är tio gånger starkare än ett med värdet
5. Ett skalv med värdet 7 på Richterskalan är hundra gånger
starkare än ett på 5 (10x10).
Forskarna har svårt att förutsäga
jordskalv. Men ibland finns det tecken
som märks före ett
jordskalv. Djur kan
uppträda egendomligt. Hundar ylar och fiskar kan komma upp till
ytan. En orsak kan vara att djuren har mer utvecklad hörsel än
människan. Andra tecken på ett kommande jordskalv kan vara att
gaser tränger upp ur jorden.
Vulkaner. Vulkaner
hittar man i sprickzonerna
där jordskorpans plattor möts. Av jordens flera tusen landvulkaner
är endast 450 aktiva. De flesta vulkanerna hittar man på havets
botten. Stilla havets botten är översållat
med ca 10 000 vulkaner. 75 procent av jordklotets aktiva
vulkaner ligger i ”Eldringen”.
Ringen sträcker sig i en båge i utkanten av Stilla havet längs
Asiens, Nordamerikas och Sydamerikas kuster. Här stöter
kontinentalplattorna ihop. Vulkaner är vår planets
säkerhetsventiler.
När trycket blir för stort i jordens inre öppnas ”ventilen”,
och lava, glödande aska, stenar och gaser kommer ut ur öppningen,
som är en spricka i berggrunden. Magman
som kommer från jordens mantel har en temperatur på mellan 700 och
1 200 grader. När magman kommer ut ur en vulkan kallar man den
för lava. Namnet
”vulkan” kommer
från romarnas eldgud.
Frågor.
1. När bildades jorden? 2. Nämn fakta om jordskorpan, manteln och
kärnan. 3. Vilka är de inre krafterna? 4. Förklara uttrycket:
Pangea. 5. Hur många plattor består jorden av? 6. Förklara
uttrycket: Seismograf. 7.Varför bildas jordskalv? 8. Var finns
vulkanerna? 9. På vilket sätt är vulkanerna säkerhetsventiler?
Olika vulkaner. Det
finns olika typer av vulkaner. Sköldvulkaner
kallas det när magman är lättflytande och breder sig över ett
stort område. Dessa vulkaner har ofta ett lugnt utbrott och sådana
vulkaner kan man hitta på Island och Hawaii. De vanligaste
vulkanerna är kägelvulkaner.
Där är magman mera trögflytande och den stelnar snabbare till
berg. Kägelvulkanerna kan ha våldsamma utbrott.
Krakatau.
Det största vulkanutbrott man känner till inträffade år 1883 på
vulkanön Krakatau mellan Java och Sumatra. Utbrottet kunde höras på
480 mils avstånd. Vid utbrottet utplånades allt liv på ön.
Det bildades en väldig flodvåg
(tsunami), 36 meter hög, som gick jorden
runt och passerade Godahoppsudden efter 12 timmar samt Kap Horn 17
timmar efter katastrofen. 40 000 människor dödades av vågen.
163 byar jämnades med marken och klippblock slungades 55 kilometer
upp i luften.
På ett ställe hade ett fartyg
slungats 2,5 kilometer upp i en floddal och fastnat där 10 meter
över havsytan. Explosionen anses ha varit 26 gånger så kraftig som
det största atombombsprovet som genomförts på jorden. Vulkanaska
efter Krakataus utbrott höll sig svävande i luften i flera år.
Yttre krafter. De
viktigaste yttre krafterna är vittring
samt erosion som
orsakas av vatten, vind och is. Även människan kan fungera som en
yttre kraft
 |
| Exempel på vatten-erosion (finns även jord- och vind-erosion) |
De yttre krafterna bryter ner jordytan
med en meter på 22 000 år. Om enbart de yttre krafterna skulle
få verka skulle de förvandla hela jorden till en jämn slätt på
20 miljoner år. Att så inte sker beror naturligtvis på att de inre
krafterna ständigt bygger upp nya höjder och berg.
 |
| Exempel på vittring. (finns mekanisk o kemisk vittring) |
Vittring. Ordet
vittring betyder: nedbrytning av bergarter och de kan vara av två
olika slag: mekanisk och kemisk vittring.
Exempel på mekanisk
vittring är frostsprängning
och solsprängning.
Frostsprängning uppstår när vatten kommer in i sprickor i berget
och sedan fryser till is. Eftersom vatten utvidgar sig då det fryser
till is, spränger isen stenen.
Solsprängning
uppstår vid kraftiga temperaturväxlingar. Efter en kall natt kommer
solen med värme, då uppstår det spänningar i berget som kan
brytas sönder. Solsprängning förekommer främst i ökentrakter.
Kemisk vittring
äger rum i kalkberggrund. I regnvatten finns det små mängder
kolsyra. Denna kolsyra löser upp kalkstenen och skapar underjordiska
grottor. Ett exempel på en sådan grotta är Lummelundagrottan på
Gotland.
Erosion. Vattnet
är den yttre kraft som påverkar jordytan mest. Ett bra exempel är
floden Huang He (Gula floden) i Kina. Huang He flyter genom Nordkinas
lössområde (ett område med mycket bördig jord) och för med sig
massor av slam som gör dess vatten lerfärgat. Därför kallas den
för Gula floden.
Av den lössjord som varje år förs ut
i havet från Gula floden skulle man kunna bygga en meter hög och en
meter tjock mur som gick 23 varv runt jorden.
När glaciärerna rör på
sig så tar dessa med sig löst material och ibland även stora
stycken av berget. Denna form av erosion kallas för glacialerosion.
Människan som yttre kraft.
Människornas verksamhet fungerar ibland som
en yttre kraft som påverkar landskapet. När vi odlar för hårt i
vissa områden kan jordförstöring uppkomma.
Ett bra exempel på det är USA på
1930-talet. Ett alltför hårt utnyttjande av åkerjorden innebar att
jordstormar uppstod då
jorden färdades långa sträckor, vilket innebar en katastrof för
många bönder. Ett annat exempel är när man har huggit ned
skogarna på Himalayas sluttningar för att få bränsle. Det har
inneburit att de kraftiga monsunregnen fått det lättare att
transportera bördig åkerjord från de branta markerna.
Människan kan också orsaka kemisk
vittring genom utsläpp från industrier och kraftverk. I röken
finns det svavel som förenar sig med syre och vatten, dessa bildar
svavelsyra som fräter sönder kalksten som förvandlas till gips.
Ett varnande exempel är den vackra katedralen i Köln i Tyskland.
Den håller på att vittra sönder på grund av kemisk vittring.
Frågor. 10.
Beskriv olika vulkaner. 11. Nämn några fakta om Krakataus utbrott.
12. Vilka är de yttre krafterna? 13. Beskriv hur solsprängning
fungerar. 14. Nämn fakta om: kemisk vittring. 15. Ge exempel på att
Huang He är en stark yttre kraft. 16. Hur kan människan orsaka
kemisk vittring?
