Muhammeds liv

Gifter sig med Kahadija

"Ödets natt", grubblerier i grottan Hira, träffar ängeln Gabriel

Börjar predika att det endast finns en Gud, Allah

Hamnar i konflikt med andra i Mecka

"Den nattliga resan" (Abraham, Mose o Jesus)

Utvandrar från Mecka till Medina (hijra)

Återvänder till Mecka

Vallfärdar (hajj)

Dör o begravs i Medina

Exempel på elevresonemang

Kännetecken på enkla resonemang (geografi år 9)
De elevresonemang som lärarna bedömt är enkla och till viss del underbyggda kännetecknas
ofta av att de tar upp få orsaker och konsekvenser.

Här resonerar en elev om
orsakerna till att en region i Sydafrika är tätbefolkad:

”Runt Johannesburg finns det mycket naturresurser så som guld, krom, järnmalm,
uran och diamant. Det är även bra jord så att man kan odla saker så som till
exempel tobak och citrusfrukter. Om man vill transportera sakerna med båt kan man
använda floderna som rinner ut i havet.”

Eleven identifierar några viktiga geografiska förutsättningar som tillgång till
naturresurser, inklusive odlingsbar mark, och transportmöjligheter, men glömmer
andra viktiga faktorer som till exempel klimatet (som ju i sin tur påverkar odlingsmöjligheterna).
Förutom transporterna förklarar eleven befolkningskoncentrationen
uteslutande utifrån primärnäringarna. På så sätt ger resonemanget ingen ledtråd till
vad som gör att miljontals människor utanför jordbruket, gruvdriften och transportsektorn
lever i regionen.
Enkla och till viss del underbyggda resonemang kan också utmärkas av att de tar
upp flera orsaker och konsekvenser, men saknar de som är mest centrala för uppgiften.

Kännetecken på utvecklade resonemang (geografi år 9)
De elevresonemang som lärarna bedömt är utvecklade och relativt väl underbyggda
kännetecknas i allmänhet av att de tar upp flera av de orsaker eller konsekvenser som
är relevanta utifrån uppgiften.

Så här inleder en elev ett resonemang om orsakerna till
migration:

”Det finns många orsaker till att folk flyttar omkring. Det finns både push och
pulleffekter. Några exempel på pusheffekter är till exempel konfliker, naturkatastrofer,
klimat och utbildning. Om det är krig i ett land vill de flesta i landet flytta där
ifrån. / … / En annan pushfaktor är naturkatastrofer.”
Eleven identifierar här flera vanliga push-faktorer, som han eller hon också senare i
texten förklarar och resonerar om. Samtidigt saknas några av de vanligaste orsakerna
till att människor väljer att lämna sina hemländer: svårigheter att hitta arbete eller att
man riskerar att utsättas för förtryck och förföljelse på grund av sin politiska, religiösa
eller etniska tillhörighet.

Kännetecken på välutvecklade resonemang (geografi år9)
I välutvecklade och väl underbyggda resonemang tar eleverna upp merparten av de
orsaker eller konsekvenser som är relevanta i sammanhanget och fokuserar på de som
är mest centrala. I elevsvaret nedan för eleven ett resonemang om konsekvenser av den
extremt snabba urbaniseringen i tredje världens megastäder. Där redogörs för centrala
och påtagliga konsekvenser för individerna, samhället och miljön. Både positiva och
negativa effekter förklaras.

Ett urval av citat från detta resonemang kan utan vidare
kommentarer illustrera den innehållsliga bredden:

”… därför uppstår det i utkanterna av många megastäder slumområden. Där lever
invånarna i trångboddhet och i dåliga förutsättningar för ett bra liv. Vattentillgången
är begränsad. Av den dåliga vatten- och mathanteringen är det lätt att få både
magparasiter och vattenförgiftning. Det florerar diverse sjukdomar och epidemier.”
”När vissa människor förlorar på systemet vinner andra på det. Det finns handelsmän
och industrimagnater som blir omåttligt rika på den konkurrens som råder om
arbeten i städerna. De kan välja och vraka bland desperata människor, och i princip
ge dem vilken lön som helst. Detta leder till klasskillnader i samhället.”
”När invånarna ökar i städerna gör detta att det krävs en större samhällsplanering
och en större tillgång till samhällsservice. Ofta är det här det brister. Sjukhusen kan
omöjligt ta emot alla miljoner sjuka människor, och om de kunde det skulle det inte
finnas medicin till alla. Polisväsendet kan inte råda bot på den utbredda kriminaliteten.
Det byggs inte vägar nog för att kunna transportera den växande befolkningsmängden,
vilket leder till trafikkaos och köer (se bara på köerna i Peking eller
Bombay).”
”Men samhället främjas också av megastäderna. / … / I fabriker tillverkas det
mycket olika varor, som det finns en efterfrågan på i utlandet. Handeln med utlandet
förbättras därför, och i Västvärlden är vi så överrösta av produkterna från
megastäderna att vi inte tänker på det. / … / Den utvecklade handeln leder till större
inkomster för landet. / … / En större handel leder till större inkomster, vilket leder
till ett högre BNP. Detta leder (förhoppningsvis) till ett större välstånd hos befolkningen,
vilket kan leda till en förändring av samhället.”
”Dessutom är sopförbränningen ett problem i många megastäder. Det finns helt
enkelt för mycket sopor. Den massiva sopmängden blir liggande i enorma högar i
utkanten av städerna. I dessa sopor lever det människor, människor som använder
soptipparna som sin arbetsplats (man kan samla på en viss sorts sopor och handla
med) likväl som sin mataffär. Om ’vanliga’ medborgare riskerar att drabbas av
sjukdomar kan man bara tänka sig hur det måste vara bland människorna på
soptipparna.”

Exemplet ovan illustrerar en god innehållslig bredd genom att eleven beskriver så
många relevanta konsekvenser av en snabb urbanisering. Exemplet nedan är valt för att
det fokuserar på en av de mest centrala förklaringarna till att en region är tätt befolkad.
Välutvecklade och väl underbyggda resonemang kännetecknas ofta av att de mest
centrala förklaringarna sätts i centrum. När det gäller att förklara varför en region är
tätt eller glest befolkad är det till exempel ofta nödvändigt att använda sig av historiska
förklaringar, eftersom försörjningsmöjligheter förr i tiden i många fall påverkar befolkningstätheten
även i nutid.

SO-matris (elevanpassad mall)

Formativ bedömning (mall)                                                        Namn ____________

	E	C	A
Bakgrund:
	När? Var? Vad/Hur? Vem/vilka? (aktörer) Varför?/orsaker	Varför?/orsaker
Eget resonemang:	Enkla (ett led)	Utvecklade  (två eller flera led)	Välutvecklade (flera led, strukturellt)
	Egna åsikter (bra/dåligt, motivera) Perspektivbyten Jämförelse Konsekvenser Begreppsspråk Tydliga exempel ev. Lösningar	Egna åsikter Perspektivbyten Jämförelse Konsekvenser Begreppsspråk Tydliga exempel ev. Lösningar	Egna åsikter Perspektivbyten Jämförelse Konsekvenser/ Begreppsspråk Tydliga exempel ev. Lösningar
Granska källor
	minst två källor, värdera dina källor, (primära eller sekundära källor), kan man lita på dina källor, vem står bakom dina källor, kan det vara skvaller? Webbsida: Vem har gjort sidan? Varför är webbsidan gjord? Hur ser sidan ut? (finns fungerande länkar/granskad-datum/källor/kontaktinfo) Jämför källorna	flera källor, värdera dina källor, (primära eller sekundära källor), kan man lita på dina källor, vem står bakom dina källor, kan det vara skvaller?	flera källor, värdera dina källor, (primära eller sekundära källor), kan man lita på dina källor, vem står bakom dina källor, kan det vara skvaller?

Islam (minikurs)

Muhammed.
År 570 föddes en liten pojke i staden Mecka på Arabiska halvön. Han fick namnet Muhammed.

Under denna tid var Mecka ett viktigt centrum för handeln på Arabiska halvön. Kamelkaravaner från Syrien, Egypten och Kina passerade Mecka som blev en rik stad. Mecka var också ett religiöst centrum dit arabiska beduinstammar vallfärdade för att besöka helgedomen Kaba. Kaba är en fyrkantig byggnad. I byggnaden finns en svart helig sten inmurad. Enligt legenden skulle den ha fallit från himlen, då var den vit. Människornas synder ska sedan ha gjort att stenen blev svart. Forskare tror att stenen är en bit av en meteor. Kaba och den heliga stenen finns kvar ännu idag. Under Muhammeds tid dyrkade de arabiska folken en rad olika gudar och inom Meckas tempelområde fanns många gudabilder.

Som vuxen fick Muhammed arbete hos Khadidja, en rik änka som ägde många kameler. Så småningom gifte sig Muhammed med Khadidja. Då var han 25 år och hon var 40.

Muhammed och Koranen. 
Muhammed hade ett lyckligt äktenskap med Khadidja, men när Muhammed var 51 år dog hon. Det var nu som Muhammeds polygami (månggifte) började. Efter hennes död hade han totalt 10 hustrur, de flesta var äldre änkor. Muhammed ingick äktenskap med dessa kvinnor för att olika beduinhövdingar ville få fred med honom. Som bevis för denna fred måste Muhammed gifta sig med beduinhövdingarnas döttrar. Den yngsta bruden var Aisha, hon var bara 10 år då äktenskapet ingicks, men äktenskapet fullbordades dock först när hon fyllde 16 år. Aisha blev Muhammeds favorithustru.

Muhammed drabbades ofta av religiösa grubblerier. Så småningom blev han övertygad monoteist, dvs han var säker på att det bara fanns en Gud. Förmodligen fick han den övertygelsen genom samtal med judar och kristna, som han mötte i Mecka.

När Muhammed var i 40-årsåldern hade hans oro blivit så stor att han i perioder drog sig tillbaka till en grotta i berget Hira några kilometer utanför Mecka. I grottan mötte han ängeln Gabriel som var omgiven av ett klart ljus. Gabriel sade att Muhammed var utsedd till att bli Guds profet. Nu fick Muhammed höra olika berättelser av Gabriel, om himlen och om meningen med livet.Senare skrevs dessa budskap ned och de finns i dag i Koranen, Islams heliga bok. Under de återstående åren av sitt liv skulle Muhammed komma att motta omkring 78 000 ord i sina uppenbarelser. Han var tvungen att lära sig dem utantill därför att han varken kunde läsa eller skriva. De kom att bli kända som “läsningarna“ och de heter på arabiska “al-Kuran“, Koranen.

Nu började Muhammed predika sitt budskap för Meckas invånare. Muhammed predikade att det bara fanns en Gud, Allah på arabiska. Han sade också att alla människor skulle komma till himlen eller helvetet efter döden. Himmelriket beskrivs som en praktfull oas, där vackra unga tjänarinnor förser människorna med alla njutningar. I helvetet förekommer ingen nåd. Där brinner syndarens hud, så får han en ny, så att bestraffningen kan fortsätta. Samtidigt ville han rensa bort gudabilderna från Meckas helgedom.

Islam-muslimer.
Nu började Muhammeds anhängare kallas för muslimer. Det är ett arabiskt ord som betyder underkastelse. Dvs en person som underkastar sig den ende guden. Islam betyder underkastelse, överlåtelse eller att ge sig hän. Muhammeds predikningar gjorde att handelsmännen i Mecka blev ilskna. De var rädda att Muhammed skulle kasta ut gudabilderna, för då skulle det bli slut på vallfärderna och handelsmännen skulle förlora inkomsterna från pilgrimerna. Därför förföljdes Muhammed och hans anhängare. Till sist måste Muhammed och hans trogna fly år 622 till staden Jatrib som låg 30 mil norr om Mecka. Senare fick staden namnet Medina som betyder: profetens stad.

Viktiga årtal. 
År 622 är ett mycket viktigt år för muslimerna. Med utvandringen till Medina, hidjra, börjar islams tideräkning. Det räknas som år 1. Det är månens rörelser som är grunden till muslimernas kalender. Därför är ett muslimskt år inte lika långt som ett vanligt år. I vanliga fall är deras år 354 dagar. Därför befinner vi oss i början av 1400-talet enligt den muslimska tideräkningen.I Medina fick Muhammed och hans anhängare stor framgång. Här grundade Muhammed den första muslimska församlingen.

År 630 drog Muhammed i spetsen för en stor här mot Mecka, som erövrades nästan utan strid. När Muhammed kom till Mecka rensade han tempelområdet från gudabilder. Kaba och tempelområdet förvandlades till muslimernas främsta vallfärdsmål.År 632 genomförde Muhammed en noga planerad vallfärd till Mecka. De riter han genomförde ligger till grund för de moderna riter som pilgrimerna utför idag.

Kort efteråt, år 632, dog Muhammed liggande i favorithustrun Aishas famn. Enligt traditionen steg Muhammed upp till himlen på en häst från en klippa i Jerusalem. Där ligger nu Klippmoskén.


Frågor: 1. Beskriv Mecka när Muhammed föddes år 570. 2. Nämn fakta om Khadidja. 3. Hur fick Muhammed motta Koranen? 4. Vad predikade Muhammed? 5. Vad hände år 622? 6a. Vad hände år 630 och 632?
6b. Vad betyder ordet monoteist? 6c. Vad betyder ordet polyteist?


Koranen. 
Koranen är muslimernas heliga bok. Jämförd med Bibelns roll i kristendomen har Koranen en betydligt starkare ställning inom Islam. Koranen är Allahs ord, lag och vilja i bokstavlig mening. Den innehåller uteslutande uppenbarelser som Muhammed fått. Det var inte Muhammed som skrev boken, han tog bara emot texterna som gavs honom ord för ord av ängeln Gabriel.

Koranen ses som en kopia av den himmelska Koranen, därför kan man egentligen inte översätta Koranen, för då förändras innehållet. Koranen är skriven på klassisk arabiska, det språk som ängeln Gabriel talade till Muhammed på. Koranen ska alltid behandlas med stor vördnad.

Koranen är indelad i 114 kapitel (suror) och visar tydliga likheter med Gamla testamentet. Nästan alla de historiska berättelserna, t.ex. om skapelsen och syndafloden har biblisk förankring.

Regler i Koranen.
Förutom fakta om liv, död, himmel och helvete ger Koranen en mängd regler och lagar om hur människorna ska vara mot varandra. Koranen har detaljerade bestämmelser om äktenskap, skilsmässa, och hur olika tvister ska lösas. I Koranen kan man läsa att det är förbjudet för en troende att äta blodmat, svinkött och att dricka vin. Jesus förekommer en hel del i Koranen. Koranen ger ett bestämt besked om att Jesus inte var Guds son och frälsare, men Jesus var en betydelsefull profet även om Muhammed var en större profet. I första hand är Koranen en andaktsbok, men den är också en lagbok för många muslimer och i den finns en rad regler om t.ex. hygien

Islams lära.
Islam är ett arabiskt ord som betyder underkastelse. Ordet muslim betyder “den som underkastar sig“. En muslim är alltså en person som underkastar sig och lyder Allahs vilja. Man bör inte kalla anhängarna för “muhammedaner“. Detta namn ogillas av anhängarna eftersom profeten Muhammed inte dyrkas. Många betraktar islam som en enkel och lättbegriplig religion. En muslim möter Allah i bönen och ansvarar helt själv för sin tro och sitt andliga liv, därför behöver man inga präster som står mellan Gud och människorna

Moskén.
Moskén är muslimernas gudstjänstlokal. Moskén är också en samlingslokal för folk som bor runt omkring. Ordet moské betyder ordagrant “plats där man faller ner“. Den har vanligen en kupol och en eller flera smala höga torn, sk minareter. Från dessa ropas bönestunderna ut.


Islams fem pelare
Trosbekännelsen. (shahada)
Alla muslimer följer de fem plikterna. Muhammed kallade dem för pelare som bär upp Islam. Den första är den absolut viktigaste. Den består i att man erkänner sin tro på Allah som den ende guden. Den som ska övergå till islam ska säga följande ord i närvaro av minst två muslimska vittnen. “Det finns ingen Gud utom Allah och Muhammed är hans profet“. Trosbekännelsen innebär en förpliktelse att lyda Gud och att följa profeten. Trosbekännelsen följer muslimen livet igenom, den viskas i de nyföddas öron och upprepas på dödsbädden.

Bönen. (salat)
Den näst viktigaste plikten för en troende muslim är att be fem gånger om dagen, på morgonen före soluppgången, mitt på dagen, på eftermiddagen, på kvällen och efter solnedgången. I bönen upplever muslimen en stark känsla av samhörighet med andra troende. Med ansiktet vänt mot Mecka upprepar man trosbekännelsen och bönerna

Allmosor. (zakat)
Att ge gåvor till de fattiga är Islams tredje pelare. Koranen betonar att alla muslimer ska ge delar av det de äger till “föräldralösa, behövande, resenärer och till dem som ber om hjälp“ (sura 9). En muslim bör ge en del (ca 2,5 procent) av sin inkomst till de behövande.

Fastan. (Ramadan/sawm)
Islams fjärde pelare är fastan och den infaller alltid under månaden ramadan, den månad då Muhammed mottog Koranen. Under fastemånaden får man varken äta, dricka, röka eller ha sexuella förbindelser från soluppgång till solnedgång.

Vallfärden. (hajj)
Pilgrimsfärden till Mecka är Islams femte grundpelare. Man bör vallfärda till Mecka en gång i livet, men bara om det inte kostar familjen för mycket. Detta är den enda pelare som inte är obligatorisk. Mer än två miljoner muslimer gör vallfärden till Mecka varje år. Man vallfärdar för att visa sin lydnad inför Allah och för att känna samhörighet med andra muslimer. Innan pilgrimerna gör sitt intåg i Mecka måste de lägga av sina kläder och införa sig i en enkel vit dräkt som består av två skynken, som bärs så att ena skuldran lämnas bar. Likformigheten syftar till att utplåna skillnaden mellan folk. En av orsakerna till att vallfärden går till Mecka är att Muhammed föddes där. Det var också på berget Hira utanför Mecka som han fick sin kallelse av Allah.



Frågor: 7. Nämn några fakta om Koranen. 8. Nämn fakta om reglerna i Koranen. 9. Vad är en Moské?

10. Nämn fakta om: trosbekännelsen. 11. Nämn fakta om bönestunderna. 12. När ska man fasta? 13. Nämn några viktiga fakta om vallfärden.