Exempel på elevresonemang

Kännetecken på enkla resonemang (geografi år 9)
De elevresonemang som lärarna bedömt är enkla och till viss del underbyggda kännetecknas
ofta av att de tar upp få orsaker och konsekvenser.

Här resonerar en elev om
orsakerna till att en region i Sydafrika är tätbefolkad:

”Runt Johannesburg finns det mycket naturresurser så som guld, krom, järnmalm,
uran och diamant. Det är även bra jord så att man kan odla saker så som till
exempel tobak och citrusfrukter. Om man vill transportera sakerna med båt kan man
använda floderna som rinner ut i havet.”

Eleven identifierar några viktiga geografiska förutsättningar som tillgång till
naturresurser, inklusive odlingsbar mark, och transportmöjligheter, men glömmer
andra viktiga faktorer som till exempel klimatet (som ju i sin tur påverkar odlingsmöjligheterna).
Förutom transporterna förklarar eleven befolkningskoncentrationen
uteslutande utifrån primärnäringarna. På så sätt ger resonemanget ingen ledtråd till
vad som gör att miljontals människor utanför jordbruket, gruvdriften och transportsektorn
lever i regionen.
Enkla och till viss del underbyggda resonemang kan också utmärkas av att de tar
upp flera orsaker och konsekvenser, men saknar de som är mest centrala för uppgiften.

Kännetecken på utvecklade resonemang (geografi år 9)
De elevresonemang som lärarna bedömt är utvecklade och relativt väl underbyggda
kännetecknas i allmänhet av att de tar upp flera av de orsaker eller konsekvenser som
är relevanta utifrån uppgiften.

Så här inleder en elev ett resonemang om orsakerna till
migration:

”Det finns många orsaker till att folk flyttar omkring. Det finns både push och
pulleffekter. Några exempel på pusheffekter är till exempel konfliker, naturkatastrofer,
klimat och utbildning. Om det är krig i ett land vill de flesta i landet flytta där
ifrån. / … / En annan pushfaktor är naturkatastrofer.”
Eleven identifierar här flera vanliga push-faktorer, som han eller hon också senare i
texten förklarar och resonerar om. Samtidigt saknas några av de vanligaste orsakerna
till att människor väljer att lämna sina hemländer: svårigheter att hitta arbete eller att
man riskerar att utsättas för förtryck och förföljelse på grund av sin politiska, religiösa
eller etniska tillhörighet.

Kännetecken på välutvecklade resonemang (geografi år9)
I välutvecklade och väl underbyggda resonemang tar eleverna upp merparten av de
orsaker eller konsekvenser som är relevanta i sammanhanget och fokuserar på de som
är mest centrala. I elevsvaret nedan för eleven ett resonemang om konsekvenser av den
extremt snabba urbaniseringen i tredje världens megastäder. Där redogörs för centrala
och påtagliga konsekvenser för individerna, samhället och miljön. Både positiva och
negativa effekter förklaras.

Ett urval av citat från detta resonemang kan utan vidare
kommentarer illustrera den innehållsliga bredden:

”… därför uppstår det i utkanterna av många megastäder slumområden. Där lever
invånarna i trångboddhet och i dåliga förutsättningar för ett bra liv. Vattentillgången
är begränsad. Av den dåliga vatten- och mathanteringen är det lätt att få både
magparasiter och vattenförgiftning. Det florerar diverse sjukdomar och epidemier.”
”När vissa människor förlorar på systemet vinner andra på det. Det finns handelsmän
och industrimagnater som blir omåttligt rika på den konkurrens som råder om
arbeten i städerna. De kan välja och vraka bland desperata människor, och i princip
ge dem vilken lön som helst. Detta leder till klasskillnader i samhället.”
”När invånarna ökar i städerna gör detta att det krävs en större samhällsplanering
och en större tillgång till samhällsservice. Ofta är det här det brister. Sjukhusen kan
omöjligt ta emot alla miljoner sjuka människor, och om de kunde det skulle det inte
finnas medicin till alla. Polisväsendet kan inte råda bot på den utbredda kriminaliteten.
Det byggs inte vägar nog för att kunna transportera den växande befolkningsmängden,
vilket leder till trafikkaos och köer (se bara på köerna i Peking eller
Bombay).”
”Men samhället främjas också av megastäderna. / … / I fabriker tillverkas det
mycket olika varor, som det finns en efterfrågan på i utlandet. Handeln med utlandet
förbättras därför, och i Västvärlden är vi så överrösta av produkterna från
megastäderna att vi inte tänker på det. / … / Den utvecklade handeln leder till större
inkomster för landet. / … / En större handel leder till större inkomster, vilket leder
till ett högre BNP. Detta leder (förhoppningsvis) till ett större välstånd hos befolkningen,
vilket kan leda till en förändring av samhället.”
”Dessutom är sopförbränningen ett problem i många megastäder. Det finns helt
enkelt för mycket sopor. Den massiva sopmängden blir liggande i enorma högar i
utkanten av städerna. I dessa sopor lever det människor, människor som använder
soptipparna som sin arbetsplats (man kan samla på en viss sorts sopor och handla
med) likväl som sin mataffär. Om ’vanliga’ medborgare riskerar att drabbas av
sjukdomar kan man bara tänka sig hur det måste vara bland människorna på
soptipparna.”

Exemplet ovan illustrerar en god innehållslig bredd genom att eleven beskriver så
många relevanta konsekvenser av en snabb urbanisering. Exemplet nedan är valt för att
det fokuserar på en av de mest centrala förklaringarna till att en region är tätt befolkad.
Välutvecklade och väl underbyggda resonemang kännetecknas ofta av att de mest
centrala förklaringarna sätts i centrum. När det gäller att förklara varför en region är
tätt eller glest befolkad är det till exempel ofta nödvändigt att använda sig av historiska
förklaringar, eftersom försörjningsmöjligheter förr i tiden i många fall påverkar befolkningstätheten
även i nutid.