Ekonomi. Del 1
Ordet ekonomi betyder hushållning. I en familj och i ett samhälle finns det alltid stora behov, men oftast är resurserna (pengarna) begränsade.
När en löntagare får sin lön varje månad kallas denna lön för bruttoinkomst, och det är inkomsten före skatt. Men det är inte den lönen som man får kvittera ut.
Arbetsgivaren har då redan dragit skatt på lönen. Det belopp man får ut i lön kallas för nettoinkomst, dvs. lönen efter skatt. De pengar en familj har att röra sig med kallas disponibel inkomst och består av nettoinkomsten plus eventuella bidrag som familjen får, och det kan exempelvis vara barnbidrag, bostadsbidrag osv.
Det ekonomiska kretsloppet är en enkel modell av ett lands ekonomi och dess aktörer. Verkligheten är förstås mer komplicerad, men den här modellen räcker långt. (se bild)
 |
| Bildkälla: läroboken Utkik |
Produktionsfaktorer.
När en vara ska tillverkas (det kan vara en dator eller en blyertspenna osv.) så talar man om att det behövs olika sorters produktionsfaktorer för att produktionen ska kunna genomföras. De vanligaste produktionsfaktorerna är: arbetskraft, material och realkapital.
Naturligtvis måste det finnas några personer som tillverkar varan och skickar ut den till kunderna, och det krävs material eller från början råvaror för att man ska kunna tillverka en speciell sak. Realkapital är alla de slags hjälpmedel som behövs i produktionen. Det kan vara allt från en blyertspenna till en avancerad dator. Nu börjar man alltmer tala om den fjärde faktorn, och det är kunskap. Ju mer komplicerade produkterna har blivit krävs det allt mer kunskap av arbetarna.
Man kan också lägga till en femte produktionsfaktor, nämligen pengar som behövs för att starta och genomföra en produktion.
En marknadsplats (ex Varbergs marknad/torg)
En marknadsplats är plats där produkter byter ägare genom en sälj/köpaktivitet. Utbud och efterfrågan styr priset.
Marknadsplatsen kan var en fysisk plats där marknader regelbundet äger rum. (jfr Varbergs marknad/torg onsdagar och lördagar) De första städerna växte ofta upp omkring marknadsplatser. Dessa är ofta torg.
Marknadsplatsen kan också syfta på en virtuell plats där köpare och säljare kan mötas. På en marknadsplats samlas alla säljare på en och samma plattform för att kunna erbjuda sina produkter till köpare som besöker marknadsplatsen.
Ibland pratar man om att det har kommit en ny produkt på marknaden. Då kan man hitta exempelvis en ny sorts tandkräm i affären osv. Man pratar om bilmarknaden, husmarknaden osv. Marknaden är alltså ett begrepp som betyder allt säljande och köpande av varor och tjänster i samhället.
Då brukar man prata om de tre marknadsformerna: marknadsekonomi - med fri konkurrens, blandekonomi - med oligopol och planekonomi med monopol.
Fri konkurrens betyder att det finns många företag på marknaden som tillverkar en vara eller en tjänst. Företagen konkurrerar med varandra om att sälja varor. Låga priser, bra varor och marknadsföring (reklam) är säljarnas medel för att sälja så bra som möjligt. I teorin tänker man sig att fri konkurrens kan leda till bra kvalitet och låga priser.
På en marknad där det bara finns några företag som tillverkar en vara råder det oligopol. Ett exempel på oligopol är bensinbolag.
En risk med oligopol kan vara att företagen kommer överens om ett gemensamt pris och därmed bildas en priskartell. Priskarteller är förbjudna och det finns en statlig myndighet, konkurrensverket, som arbetar med dessa frågor.
Monopol betyder att ett företag ensamt producerar eller säljer en vara eller en tjänst inom ett marknadsområde. Svenska staten har genom Systembolaget monopol på försäljning av vin och sprit.
Prissättning.
Prissättningen på en vara är egentligen en dragkamp mellan köpare och säljare. Köparen vill naturligtvis köpa billigt, och säljaren vill ha ett högt pris på varan. Det blir en dragkamp mellan utbud och efterfrågan. Om det finns god tillgång på en vara och utbudet alltså är stort sjunker ofta priserna, men det är inte bara utbudet som styr priserna. Stor efterfrågan driver upp priserna och liten efterfrågan gör att den sjunker. Var priset till slut hamnar beror både på utbud och efterfrågan. Priset sätts där utbud och efterfrågan möts. det så kallade jämviktspriset.
Olika ägandeformer.
Man brukar tala om tre huvudformer av ägande. Dessa är: privat ägande, kooperativa företag och offentliga företag. Privatägda är den största och vanligaste produktionsformen i Sverige. Företagen varierar i storlek. Det innebär att privatpersoner äger ett företag. Det kan vara en frisör som är den enda anställda personen i företaget till ett jättestort företag som Volvo med tusentals anställda.
Kooperativa företag är företag som ägs gemensamt av medlemmar. Exempel på sådana företag är COOP och Circle K (som säljer bensin).
Offentliga företag är företag som ägs av kommuner, regionerna (fd. landstingen) eller staten. Systembolaget är ett exempel på ett offentligt företag.
Fri konkurrens betyder att det finns många företag på marknaden som tillverkar en vara eller en tjänst. Företagen konkurrerar med varandra om att sälja varor. Låga priser, bra varor och marknadsföring (reklam) är säljarnas medel för att sälja så bra som möjligt. I teorin tänker man sig att fri konkurrens kan leda till bra kvalitet och låga priser.
På en marknad där det bara finns några företag som tillverkar en vara råder det oligopol. Ett exempel på oligopol är bensinbolag.
En risk med oligopol kan vara att företagen kommer överens om ett gemensamt pris och därmed bildas en priskartell. Priskarteller är förbjudna och det finns en statlig myndighet, konkurrensverket, som arbetar med dessa frågor.
Monopol betyder att ett företag ensamt producerar eller säljer en vara eller en tjänst inom ett marknadsområde. Svenska staten har genom Systembolaget monopol på försäljning av vin och sprit.
Prissättning.
Prissättningen på en vara är egentligen en dragkamp mellan köpare och säljare. Köparen vill naturligtvis köpa billigt, och säljaren vill ha ett högt pris på varan. Det blir en dragkamp mellan utbud och efterfrågan. Om det finns god tillgång på en vara och utbudet alltså är stort sjunker ofta priserna, men det är inte bara utbudet som styr priserna. Stor efterfrågan driver upp priserna och liten efterfrågan gör att den sjunker. Var priset till slut hamnar beror både på utbud och efterfrågan. Priset sätts där utbud och efterfrågan möts. det så kallade jämviktspriset.
Olika ägandeformer.
Man brukar tala om tre huvudformer av ägande. Dessa är: privat ägande, kooperativa företag och offentliga företag. Privatägda är den största och vanligaste produktionsformen i Sverige. Företagen varierar i storlek. Det innebär att privatpersoner äger ett företag. Det kan vara en frisör som är den enda anställda personen i företaget till ett jättestort företag som Volvo med tusentals anställda.
Kooperativa företag är företag som ägs gemensamt av medlemmar. Exempel på sådana företag är COOP och Circle K (som säljer bensin).
Offentliga företag är företag som ägs av kommuner, regionerna (fd. landstingen) eller staten. Systembolaget är ett exempel på ett offentligt företag.
Frågor till del 1:
1. Förklara ordet: ekonomi.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
2. Förklara orden: bruttoinkomst, nettoinkomst, disponibel inkomst.
3. Vilka är produktionsfaktorerna?
3. Vilka är produktionsfaktorerna?
4. Vi brukar tala om tre olika marknadsformerna. Förklara.
5. Hur sätts priset på en vara? Vad är jämviktspris?
6. Vilka olika slags företag finns det?
7. Vad innebär det ekonomiska kretsloppet? Förklara. (Se bilden ovan)
8. Vad händer om någon aktör inom det ekonomiska kretsloppet försvinner? Resonera.
Grundläggande begrepp/svåra ord att kunna:
ekonomi, pengar, lön, lån, budget, skatt, hushållning, fri konkurrens, lokal och global, utbud/efterfrågan, privat - offentlig, kapital
jämviktspris, resurser, arbetsmarknad, arbetsgivare, arbetstagare, arbetskraft, företag, aktörer
tillgångar, "Det ekonomiska kretsloppet", varor och tjänster, bank, riksbank, export, import, ränta, amortering, bidrag, sparande, inkomst, nettoinkomst, bruttoinkomst, global ekonomi
globalisering, monopol, marknadsekonomi, planekonomi
Filmer:
Binogi - Det ekonomiska kretsloppet
Begreppa - Det ekonomiska kretsloppet
Begreppa - Utbud och efterfrågan
Begreppa - Vad är ekonomi?
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Del 2
Aktiebolag.
En aktie är en andel i ett företag. Genom att erbjuda folk att köpa nya aktier kan företagen skaffa pengar till nya investeringar, exempelvis att köpa nya maskiner. Går företagen bra får aktieägaren vara med och dela på vinsten, då får man utdelning på sin aktie. Dessutom kan värdet eller kursen på aktien stiga om det är ett företag som går bra.
Varje dag säljs massor av aktier på den så kallade Börsen i Stockholm. Man kan följa i tidningarna eller TV de så kallade börsnoteringarna där det står hur mycket aktier av olika sorter som sålts och köpts under dagen och till vilka priser.
Går företaget dåligt sjunker aktiekurserna och om företaget går i konkurs är aktierna värdelösa.
BNP.
BNP, bruttonationalprodukten, är ett mått på hur mycket som produceras i ett land. Det är alltså värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Fördelen med BNP är att man kan jämföra olika länders rikedomar.
Nackdelen med BNP är att hemarbete, svartjobb eller byte av tjänster inte kommer med i BNP-statistiken. Dessutom kan BNP ha ökat i ett land till priset av en förgiftad miljö (man tillverkar varor som smutsar ned miljön), och det märks inte på BNP. BNP säger ingenting om hur mycket nyttigheter som produceras, det kan ju hända att man tillverkar dåliga saker (exempelvis vapen) i landet. BNP per capita, dvs. BNP utslaget per person i landet är ett annat mått. Men detta mått säger ingenting om inkomstskillnaderna i landet (en del kan ju vara enormt rika).
Samhällsekonomiska mål.
Samtliga politiska partier är överens om de tre stora samhällsekonomiska målen. Dessa är att Sverige ska ha ekonomisk tillväxt, hög och jämn sysselsättning samt stabilt penningvärde.
Orsaker till arbetslöshet.
Det finns flera orsaker till arbetslöshet. En alltför liten efterfrågan kan vara en orsak. När folk inte köper varor i en större utsträckning måste företagen dra ner på produktionen och det innebär att de måste avskeda arbetare. En annan orsak till hög arbetslöshet kan vara alltför höga löner. Det resulterar i att företagens kostnader för att producera varorna blir för dyra. Det blir billigare för konsumenterna att köpa utländska varor, och det i sin tur leder till avskedanden i svenska företag.
Åtgärder mot arbetslösheten. Det finns många åtgärder man kan genomföra för att förhindra arbetslöshet. Det är viktigt att företagen är konkurrenskraftiga och kan hålla nere produktionskostnaderna.
Regeringen kan öka efterfrågan i samhället genom att sätta igång statliga arbeten som vägbyggen osv. Staten kan också sänka skatterna, vilket innebär att folk får mera pengar över som de kan använda för att köpa varor.
Ökad efterfrågan kan också skapas genom att bidragen till hushållen ökar. Alla dessa åtgärder kan medföra att företagen kan anställa mera folk för att klara av den ökande efterfrågan. Man kan också sänka räntan. Det medför att det blir billigare för företagen att låna pengar och investera i nytt realkapital.
Inflation.
Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka till på den tiden, eftersom lönerna var mycket låga. En risk med inflation är att priserna stiger så mycket att lönerna inte följer med i samma takt. Resultatet kan bli en försämrad reallön (lönens köpkraft, vad man kan köpa med lönen) och därmed försämra levnadsstandarden. Inflation är alltså att pengarnas värde försämras.
I alla länder är man rädda för inflationen eftersom den är orättvis. Prishöjningarna gör att lönen räcker sämre. Det kan hända att lönerna inte höjs lika mycket som priserna. Inflationen straffar också de som försöker spara pengar på banker. På grund av inflationen blir pengarna mindre värda och man måste spara ännu mer pengar.
Den som äger fastigheter drabbas inte på samma sätt av inflationen. Den som lånat pengar kan till och med tjäna på inflationen, eftersom lånet sjunker i värde när pengarna blir mindre värda. Då blir det lättare att betala av lånen. Inflation gynnar den som lånar pengar.
Inflationens orsaker.
Det finns många orsaker att det blir inflation. Här är några orsaker: En stor efterfrågan kan vara en orsak. Har hushållen gott om pengar blir efterfrågan på varor och tjänster stor och då är det lätt att producenterna höjer sina priser kraftigt.
Inflation kan också komma från utlandet, om viktiga importvaror stiger i pris. Sådana importvaror kan vara olja och bensin. Industrierna kan ha mycket att göra. Det är ont om arbetskraft. För att folk skall stanna kvar på jobbet och inte byta arbete tvingas man höja lönerna. För att företagen ändå skall löna sig, höjer man priserna på de varor man tillverkar.
Så stoppas inflationen.
I teorin är det lätt att stoppa inflation, men i praktiken är det betydligt svårare. Här följer några åtgärder man kan vidta för att förhindra inflation: Om efterfrågan är för stor kan man på olika sätt dämpa denna efterfrågan. Att höja skatten, att införa tvångssparande, att höja räntan eller att minska bidragen är exempel på sådana åtgärder. Ett radikalt grepp är att besluta om pris och lönestopp. Detta kan man inte hålla på med under en längre period, eftersom när prisstoppet tas bort brukar inflationen ta ny fart.
Dessutom måste man höja priserna, även under ett prisstopp, eftersom vi i Sverige importerar många viktiga varor, exempelvis bensin.
Globalisering (Den globala ekonomin)
Fundera på globaliseringens fördelar och nackdelar... se även sid 159-169 i läroboken
------------------------------------------------------
Frågor till del 2:
9. Förklara begreppet: BNP.
En aktie är en andel i ett företag. Genom att erbjuda folk att köpa nya aktier kan företagen skaffa pengar till nya investeringar, exempelvis att köpa nya maskiner. Går företagen bra får aktieägaren vara med och dela på vinsten, då får man utdelning på sin aktie. Dessutom kan värdet eller kursen på aktien stiga om det är ett företag som går bra.
Varje dag säljs massor av aktier på den så kallade Börsen i Stockholm. Man kan följa i tidningarna eller TV de så kallade börsnoteringarna där det står hur mycket aktier av olika sorter som sålts och köpts under dagen och till vilka priser.
Går företaget dåligt sjunker aktiekurserna och om företaget går i konkurs är aktierna värdelösa.
BNP.
BNP, bruttonationalprodukten, är ett mått på hur mycket som produceras i ett land. Det är alltså värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Fördelen med BNP är att man kan jämföra olika länders rikedomar.
Nackdelen med BNP är att hemarbete, svartjobb eller byte av tjänster inte kommer med i BNP-statistiken. Dessutom kan BNP ha ökat i ett land till priset av en förgiftad miljö (man tillverkar varor som smutsar ned miljön), och det märks inte på BNP. BNP säger ingenting om hur mycket nyttigheter som produceras, det kan ju hända att man tillverkar dåliga saker (exempelvis vapen) i landet. BNP per capita, dvs. BNP utslaget per person i landet är ett annat mått. Men detta mått säger ingenting om inkomstskillnaderna i landet (en del kan ju vara enormt rika).
Samhällsekonomiska mål.
Samtliga politiska partier är överens om de tre stora samhällsekonomiska målen. Dessa är att Sverige ska ha ekonomisk tillväxt, hög och jämn sysselsättning samt stabilt penningvärde.
Orsaker till arbetslöshet.
Det finns flera orsaker till arbetslöshet. En alltför liten efterfrågan kan vara en orsak. När folk inte köper varor i en större utsträckning måste företagen dra ner på produktionen och det innebär att de måste avskeda arbetare. En annan orsak till hög arbetslöshet kan vara alltför höga löner. Det resulterar i att företagens kostnader för att producera varorna blir för dyra. Det blir billigare för konsumenterna att köpa utländska varor, och det i sin tur leder till avskedanden i svenska företag.
Åtgärder mot arbetslösheten. Det finns många åtgärder man kan genomföra för att förhindra arbetslöshet. Det är viktigt att företagen är konkurrenskraftiga och kan hålla nere produktionskostnaderna.
Regeringen kan öka efterfrågan i samhället genom att sätta igång statliga arbeten som vägbyggen osv. Staten kan också sänka skatterna, vilket innebär att folk får mera pengar över som de kan använda för att köpa varor.
Ökad efterfrågan kan också skapas genom att bidragen till hushållen ökar. Alla dessa åtgärder kan medföra att företagen kan anställa mera folk för att klara av den ökande efterfrågan. Man kan också sänka räntan. Det medför att det blir billigare för företagen att låna pengar och investera i nytt realkapital.
Inflation.
Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka till på den tiden, eftersom lönerna var mycket låga. En risk med inflation är att priserna stiger så mycket att lönerna inte följer med i samma takt. Resultatet kan bli en försämrad reallön (lönens köpkraft, vad man kan köpa med lönen) och därmed försämra levnadsstandarden. Inflation är alltså att pengarnas värde försämras.
I alla länder är man rädda för inflationen eftersom den är orättvis. Prishöjningarna gör att lönen räcker sämre. Det kan hända att lönerna inte höjs lika mycket som priserna. Inflationen straffar också de som försöker spara pengar på banker. På grund av inflationen blir pengarna mindre värda och man måste spara ännu mer pengar.
Den som äger fastigheter drabbas inte på samma sätt av inflationen. Den som lånat pengar kan till och med tjäna på inflationen, eftersom lånet sjunker i värde när pengarna blir mindre värda. Då blir det lättare att betala av lånen. Inflation gynnar den som lånar pengar.
Inflationens orsaker.
Det finns många orsaker att det blir inflation. Här är några orsaker: En stor efterfrågan kan vara en orsak. Har hushållen gott om pengar blir efterfrågan på varor och tjänster stor och då är det lätt att producenterna höjer sina priser kraftigt.
Inflation kan också komma från utlandet, om viktiga importvaror stiger i pris. Sådana importvaror kan vara olja och bensin. Industrierna kan ha mycket att göra. Det är ont om arbetskraft. För att folk skall stanna kvar på jobbet och inte byta arbete tvingas man höja lönerna. För att företagen ändå skall löna sig, höjer man priserna på de varor man tillverkar.
Så stoppas inflationen.
I teorin är det lätt att stoppa inflation, men i praktiken är det betydligt svårare. Här följer några åtgärder man kan vidta för att förhindra inflation: Om efterfrågan är för stor kan man på olika sätt dämpa denna efterfrågan. Att höja skatten, att införa tvångssparande, att höja räntan eller att minska bidragen är exempel på sådana åtgärder. Ett radikalt grepp är att besluta om pris och lönestopp. Detta kan man inte hålla på med under en längre period, eftersom när prisstoppet tas bort brukar inflationen ta ny fart.
Dessutom måste man höja priserna, även under ett prisstopp, eftersom vi i Sverige importerar många viktiga varor, exempelvis bensin.
Globalisering (Den globala ekonomin)
Fundera på globaliseringens fördelar och nackdelar... se även sid 159-169 i läroboken
------------------------------------------------------
Frågor till del 2:
9. Förklara begreppet: BNP.
10. Vilka fördelar och nackdelar finns det med detta begrepp?
11. Nämn några orsaker till arbetslöshet.
12. Vad kan man göra för att minska på arbetslösheten?
12. Vad kan man göra för att minska på arbetslösheten?
13. Förklara begreppet: inflation.
14. Vad orsakar inflation?
15. Hur kan man minska på inflationen?
Kluring:
15. Diskussionsfråga
Jämför hur globaliseringen kan påverka människor i ett samhälle i ett rikt land respektive i ett fattigt land. Vilka positiva och negativa effekter får globaliseringen för människor i dessa samhällen?
Kluring:
15. Diskussionsfråga
Jämför hur globaliseringen kan påverka människor i ett samhälle i ett rikt land respektive i ett fattigt land. Vilka positiva och negativa effekter får globaliseringen för människor i dessa samhällen?
Fundera på hur globaliseringen påverkar människan på individnivå (fördelar/nackdelar) och på samhällsnivå (fördelar och nackdelar)
Begrepp del 2:
kapital, investering, konjunktur, inflation, riksbanken, privat - offentlig, entreprenör,
produktionsfaktorer, produkt, produktion, marknadsföring
marknadsekonomi, blandekonomi, planekonomi
multinationella företag, BNP, BNP per capita, välfärd, HDI, varumärke, valuta, aktie, aktiebörs,
arbetskraft, monopol, oligopol, AB, sparande, behov, bidrag,
moms, jämlikhet, jämställdhet, pension, deklarera, urbanisering, kartell
globalisering, arbetsmarknad, jordbrukssamhälle, industrisamhälle, frihandel, fair trade
finanspolitik (budgetfördelning), penningpolitik (ränta/reproränta), riksbanken
