 |
| Jordens befolkning |
Jordens befolkning ökar med ca 75 miljoner varje år (år 2000). Det
är nästan nio gånger Sveriges befolkning.
 |
| Ibland jämför man människans födelsetal/nativitet med ett beskuret körsbärsträd. Förklara. |
Människan har funnits på vår jord i omkring fyra
miljoner år. För mer än 10 000 år sedan började människan att odla marken, då
fanns det ca 8-10 miljoner människor på jorden.
Vid vår tideräknings början fanns det omkring 250
miljoner människor. Sedan ökade befolkningen mycket långsamt för att nå en
miljard människor år 1820. Men sedan dess har folkökningen varit enorm. År 1930
fanns det två miljarder på jordklotet, tre miljarder passerades 1960, fyra
miljarder 1975, fem miljarder 1987 och sex miljarder 1998.
Av jordens befolkning bor 60 procent i Asien, och där
finns världens två folkrikaste länder, Kina och Indien. Kina har drygt 1,3
miljarder människor.
Forskare tror att det kommer att finnas sju miljarder
på jorden 2013 och kanske åtta miljarder omkring år 2030. Idag, 2016 är vi ca 7,5 miljarder människor på jorden (källa Globalis.se/statistikGlobalis)
Utvecklingen är dock inte så ogynnsam som den först
kan tyckas. För närvarande ser vi att även fattigare länderna håller på att få ett
lägre födelsetal, och i västvärlden har detta pågått under en längre period.
I flera stora länder i Asien föder kvinnorna nu färre
än två barn, exempelvis i Indien, Kina och Thailand. Motsvarande trend kan man
också se i Latinamerika. I Afrika däremot är födelsetalen höga. Snabbast ökar
befolkningen i Afrika och sydvästra Asien. I de folkrika u-länderna Kongo,
Nigeria och Sudan i Afrika blir folkmängden dubbelt så stor på bara
20-25 år.
För att minska på befolkningsökningen måste vissa
åtgärder genomföras i samhället.
En av de viktigaste åtgärderna är att levnadsstandarden måste höjas. Det har
visat sig att när människorna blir rikare minskar lusten att skaffa barn.
Många familjer i utvecklingsländerna skaffar sig
många barn därför att barndödligheten är hög. Man vill att några barn ska
överleva barndomen. Därför måste barndödligheten
begränsas.
Utbildning är ett viktigt instrument
för att minska den alltför snabba befolkningsökningen. En utbildad familj tar
lättare till sig information om barnbegränsning och preventivmedel.
Demografiska transitionen.
1. När levnadsstandarden för människorna i ett land förbättras förändras både dödstal (mortalitet) och födelsetal (nativitet) det får till följd att befolkningstillväxten förändras. Detta kan man visa med ett diagram:
Under 1700talet var Sverige ett förindustriellt jordbrukssamhälle. Dålig sjukvård, många dog i smittsamma sjukdomar. Vissa år så slog skörden fel så många dog i undernäring. Sverige låg i krig osv.
Steg 2
När industrialiseringen inleddes på 1800talet började befolkningen öka snabbare än tidigare. Nya jordbruksmetoder, tekniska uppfinningar gjorde att man kunde producera mera mat. Vaccination mot epidemier som smittkoppor. Bättre hygien, långsamt blev dödstalen (mortaliteten) lägre.
Steg 3
Under hela 1800talet och in på 1900talet i Sverige fortsatte dödligheten att minska. Urbanisering och livsvillkoren förbättrades. (skola/sjukvård/hygien/dricksvatten mm). Födelsetalen börjar minska nu också att minska. (varför?)
Steg 4
I steg 4 har Sverige en välfungerande sjukvård. Ålderdomen är tryggad via pensionssystem. Med bra levnadsstandard väljer de flesta att inte skaffa mer än två barn. Det gör att folkökningen nu blir liten.
Steg 5
Befolkningen minskar. Kvinnorna skaffar sig i genomsnitt färre än två barn. De äldre blir en allt större del av befolkningen.
Sveriges befolkning från 1749-2015.
Olika befolkningspyramider
 |
| Befolkningspyramid A |
 |
| Befolkningspyramid B |
 |
| Befolkningspyramid C |
 |
| Befolkningspyramid D |
 |
| Befolkningspyramid E |
 |
| Demografiska transitionen och befolkningspyramider |
Frågor.
1. Beskriv jordens befolkningsmängd/utveckling från vår tideräknings början. (i stora drag)
2. Förklara sambandet mellan människans födelsetal/nativitet och ett beskuret träd.
3. Var bor de flesta människorna i världen?
4. Hur stor blir befolkningen i framtiden?
5. Vilka åtgärder måste genomföras för att dämpa befolkningsökningen?
6. Vi har sett filmen "Don´t panic - end poverty". Förklara varför det är så viktigt att vi motverkar fattigdom i världen.
7. a) Befolkningspyramid A skulle kunna visa vilket land? b) Befolkningspyramid E skulle kunna visa vilket land?
Extra uppgift
8. Alla länder genomgår olika förändringar i sin demografi/befolkningsfördelning.
Vilka befolkningspyramider passar till vilket steg i den demografiska transitionen. Koppla samman rätt steg i den demografiska transitionen med rätt befolkningspyramid, motivera ditt val.
1. Beskriv jordens befolkningsmängd/utveckling från vår tideräknings början. (i stora drag)
2. Förklara sambandet mellan människans födelsetal/nativitet och ett beskuret träd.
3. Var bor de flesta människorna i världen?
4. Hur stor blir befolkningen i framtiden?
5. Vilka åtgärder måste genomföras för att dämpa befolkningsökningen?
6. Vi har sett filmen "Don´t panic - end poverty". Förklara varför det är så viktigt att vi motverkar fattigdom i världen.
7. a) Befolkningspyramid A skulle kunna visa vilket land? b) Befolkningspyramid E skulle kunna visa vilket land?
Extra uppgift
8. Alla länder genomgår olika förändringar i sin demografi/befolkningsfördelning.
Vilka befolkningspyramider passar till vilket steg i den demografiska transitionen. Koppla samman rätt steg i den demografiska transitionen med rätt befolkningspyramid, motivera ditt val.
Begrepp:
befolkningsfördelning, befolkningspyramid, urbanisering, medellivslängd
demografi, demografiska transitionen, familjeplanering,
BNP, BNP/capita, HDI, glesbygd, råvaror, fattiga och rika länder
naturresurser, ekologiskt fotavtryck, (ekonomiskt, socialt, ekologiskt), mortalitet, nativitet,
spädbarnsdödlighet, familjeplanering, infrastruktur, utbildning, migration, (immigration/emigration) push- och pullfaktorer, "brain-drain", kön, klass, sexualitet, etnicitet
permanent migration, tillfällig migration, frivillig migration, påtvingad migration
levnadsstandard, socialt skyddsnät, sjukvård, pension, skatt, jämlikhet, jämställdhet
förnybara energikällor (sol, vind, vatten, biobränsle mfl),
icke förnybara energikällor (fossila bränslen mfl),
"grön teknologi", global uppvärmning, växthuseffekten, atmosfären
