Lag och rätt (planering)

Justitia

Lgr 11
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

Att kunna om några om några veckor:

Förstå och förklara hur en rättegång går till. Förstå och kunna förklara hur nya lagar blir till.

Frågor att kunna resonera kring:
Varför har vi straff? Varför blir man kriminell? Kriminalvårdens uppgifter.
Kriminaliteten och dess konsekvenser för människan, familjen och samhället

Rättssäkerhet, varför är det viktigt? 

Etiska och demokratiska dilemman.

Diskrimineringsgrunderna.




Källor: (När du vill läsa på/repetera...)
"Lag och rätt" (grundkursen)
Ord/begrepp

Uppgifter på Showbie

Kunna:
Föra ett eget resonemang (åsikter, perspektivbyte, jämförelser, konsekvenser) och använda begreppen.



Svåra ord/ Begrepp att kunna förstå och förklara:

Justitia - regel - lag - normer -  straffmyndig - kriminalitet - polisutredning - bevis - rättssäkerhet

skadegörelse - klotter - olaga hot - snatteri - häleri - misshandel - stöld - rån - övergrepp i rättssak

gripa - anhålla - häkta - åtala - rättegång - vittne - dom - domare - åklagare - advokat

straff/påföljd - kriminalvård - belastningsregistret - böter - villkorlig dom - skyddstillsyn - samhällstjänst - 

fängelse - ed - mened - förundersökning - nämndeman - alibi - förolämpning - förtal - förhör - anhålla - 

åtal - notarie - vittnesed - skyldig - bedrägeri - signalement

husrannsakan - målsägande - tilltalad - resning - intern - brottsbalken - civilrätt



dilemma - kriminalitet - organiserad brottslighet - brottsoffer - juridik - straffmyndig - mörkertal - civil 

olydnad - rättsstat - offentlig rättegång - "lyckta dörrar" - resning - brottsoffer


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

riksdag - regering -testamente - diskriminering - diskrimineringsgrunderna - grundlagar - lagstiftning


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

passiv - aktiv, aktivist - stifta - socioekonomi - rättsstat - allemansrätten - mänskliga rättigheter - 

barnkonventionen

Lektionsinnehåll:

-------------------------------------------------

Justitia

- Intro: Vad vet vi idag?/Justitia
Begreppsförståelse (bildspelsquiz)
(lagar, regler, demokrati, straffmyndig, rättegång, åklagare, advokat, domare, mened)

--------------------------------------------------

Polisen

- Vad gör polisen? Evas superkoll polisen(sli.se)

(polisutredning, gripa, anhålla, häkta, åtala, rättegång

advokat, åklagare, domare, bevis, ögonvittne, alibi)


--------------------------------------------------

Rättegång 

(Evas superkoll domstolar mm.)
(polisutredning, gripa, anhålla, häkta, åtala, rättegång
advokat, åklagare, domare, bevis, ögonvittne, alibi)

Påbörja "Bildspelsquiz"


--------------------------------------------------


Diskrimineringsgrunderna (D.O)


Likabehandlingsplanen

---------------------------------------------------


Bildspelsquiz forts.



---------------------------------------------------


Lag och rätt. Olika brott och straff. (grundkurs)

Gör grundkursen.

---------------------------------------------------

Simulerad rättegång...
 "Ungdomar och brott"/ (Snatteri)
  Begreppsförståelse

--------------------------------------------------

- Lilla aktuellt på rättegång (länk), Rättegångsskolan
  "Ungdomar och brott" (Misshandel sli.se)

---------------------------------------------------

Grundkurs (Lag och rätt)

- Jobba med grundkursen

- Genomgång av grundkursen

--------------------------------------------------

- Internettrakasserier (länk) och diskussion

- Läslektion (repetitionsfrågor) (Utkik)
Läs 102 - 104, svara på frågorna på sid 104
Läs 105 - 118
Läs 120 - 121, svara på frågorna på sid 121

Läslektion (repetitionsfrågor) (Utkik)
- Genomgång av frågorna.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Egen film/händelse (tänk på att använda begreppen i filmen!)

(max fem minuter film, brott-rättegång-rimlig påföljd/straff)


Tid: 5 lektioner



Se filmerna. Diskutera.





-----------------------------------------------------

Bildspelsquiz (visa för kompisen)

- Bildspel/ (Gör ett eget bildspel av begreppen, Keynote)

- "Begreppskahoot"

-------------------------------------------------------

Straff/påföljd

Straff/påföljd

-Entryticket - Varför har vi straff? (Skriv på Showbie)

-filmsnutt- "Straff - fängelse, samhällstjänst, kriminalvård"

- Se ur olika perspektiv (s119).
Skadeståndsskyldig i unga år. Diskussion kring frågorna.


-Exitticket
Varför har vi straff?
------------------------------------------------------

- Varför gör människor brott?/Varför straff?
Påföljder s 115-118. Högläsning.

"Fängelset- en film om kriminalvården" Diskutera fördelar/nackdelar

------------------------------------------------------

"Brott" - fyra korta filmer om brott (Ramp - höjdare) (sli.se)
(Mobbing - Stöld -Våldtäkt - Rån) Brottsofferjouren

- Sabbet i vardagen

-----------------------------------------------------

Begreppsförståelse (repetition)

----------------------------------------------------

Civil olydnad/ s104
(Gemensamt/Par/Gemensamt/Skriv enskilt)(GPGS)

------------------------------------------------------

------------------------------------------------

Brott förr/nu - rättssäkerhet/häxprocesser

Intro:

Rättssäkerhet och förtal

Rykten - Skvaller - Att bli falskt anklagad (...på nätet?)

"Viskleken" - varför gör vi den?

Vad kan man göra?

Har du varit med om något liknande?

Förr och nu?

"Stor-Märit och Lill-Märit"  sli.se (15min film)




--------------------------------------------------------------


Människor för ändring - film/Ur.se "Häxor - rättssäkerhet"
UR.se Häxor-rättsäkerhet



--------------------------------------------------------------

"Efterskalv" sli.se

--------------------------------------------------------------

Repetera

- Grundkurs

- Begrepp/begreppsspelet


------------------------------------------------------

Redovisning av dina kunskaper: (ca v. 42/43)

- Muntligt och skriftligt

Bedömning/utvärdering
Se matris

Reklam och massmedia (år7)

Reklam och massmedia

Att kunna om några veckor:
- kunna kritiskt granska reklam och media


Frågor att kunna resonera kring:
- Vem/vad kan man lita på?


Begrepp att kunna förklara och förstå:
reklam - massmedia - information - kommunikation - nyheter - opinion - opinionsbildare - granska - olika/sociala medier - målgrupp

dagstidningens olika delar - ledarsida - inrikes - utrikes - lokalt  - globalt - löpsedel - ansvarig utgivare - annonser - prenumeration

propaganda - påverka- offentlighetsprincipen - netikett - PR - "tredje statsmakten"

sponsring - insändare - artikel - retuschering - manipulering - bildmontage - presstöd - upphovsrätt - vinkling - produktplacering - individ/grupp - kön - etnicitet - censur - åsiktsfrihet - yttrandefrihet - tryckfrihet - grundlagar - meddelarskydd - förtal - hets mot folkgrupp - olaga hot

källkritik - perspektiv - skvaller - trovärdighet - relevans

massmedia

Lektionsinnehåll: (MediaSmart år7-9)

Begreppsförståelse

Vad är reklam och massmedia?

Dagstidningens olika delar.

Etik och genus, vad kan du göra?  (marknadsföring/anmälan/ tjejer / killar mm)

Kändisar och sponsring

Massmedier (minikurs)

Internet sociala medier

Reklamanalys (uppgift)

Marknadsundersökning (för din tvål/görs i Google Formulär)

Begreppsförståelse (repetition)

"Är det sant?" (UR.se)

Källkritik

Redovisning av dina kunskaper:

muntligt och skriftligt samt prov

Bedömning:
Se matris på Unikum

Geografi "Jordens inre o yttre krafter" år 6

Jordens inre och yttre krafter Minikurs

Jordens inre. Jorden bildades för cirka 5 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Jordskorpan som vi lever på är klotet svalnade yta. Jordskorpans tjocklek varierar från några kilometer upp till 70 kilometer. Jordskorpan är tunnast under haven, där medeltjockleken är 8 kilometer. Under kontinenterna är medeltjockleken 35 kilometer.

Under jordskorpan finns ett tjockare skikt som kallas för manteln. Den övre delen av manteln är fast, men ju längre ner man kommer blir manteln mjukare och den är delvis flytande. Den smälta, flytande massan kallas magma. Ungefär halvvägs in mot jordens mitt börjar kärnan. Här blir jorden helt flytande. I den inre delen av kärnan är trycket så stort att jorden här består av fast järn. Längst inne i kärnan är det ca 4 000 grader varmt.

De inre krafterna. Det är jordens inre krafter som bygger upp ojämnheterna på jordskorpan. Det är dessa krafter som skapar de berg som finns på vår jord. De främsta inre krafterna är vulkaner och jordskalv.

Pangea

Superkontinenten Pangea. Betraktar man en världskarta ser man tydligt att jordens alla kontinenter passar ihop som bitar i ett pussel. Senast pusslet var helt bildades superkontinenten Pangea som gick i bitar för ca 250 miljoner år sedan . Det var den tyske geologen Alfred Wegener som år 1912 lade fram teorin att jordens kontinenter en gång i tiden hade bildat en enda landmassa.

Wegener döpte denna superkontinent till Pangea, som är ett grekiskt ord som betyder: allt land. 

Kontinenterna flöt på ett hav av glödande och smälta bergarter och drev långsamt isär under ett hundratals miljoner år. Denna vandring pågår ständigt. Numera anser forskarna att Pangea har existerat flera gånger, det är en del av jordens geologiska puls. Om 250 miljoner år sluts cirkeln återigen och Pangea återbildas.

Nu färdas jordens sex större och tolv mindre plattor över jordklotet med hastigheten 1 till 15 centimeter per år. Genom tidsåldrarna kan kontinenterna röra sig långa sträckor. Nordsjöns olja har skapats i tropikerna och dessa lager av naturtillgångar har sedan vandrat till sin nuvarande plats.

Jordskalv - förklaring

Jordskalv. Jorden drabbas av ca 850 000 jordskalv per år. De flesta av dem är så svaga att bara känsliga mätinstrument, så kallade Seismografer, kan uppfatta dem. Några få av dem har samma kraft som 10 000 atombomber och orsakar svåra skador. 

Orsaken till jordskalven är att jordens plattor rör sig mot varandra. Ibland fastnar plattorna hårt i varandra och lagrar då enorma mängder rörelseenergi. När plattorna lossnar uppstår kraftiga jordskalv.

Alla jordskalv mäts på den så kallade Richterskalan. Den uppfanns av den amerikanske seismologen (jordbävningsexperten) Charles F Richter (1900-1985). Skalan är ”öppen”, det innebär att det inte finns några lägsta eller högsta värden. Men i praktiken blir inga jordskalv starkare än 8,9.

Skalan är så konstruerad att om värdet ökar med ett heltalssteg är skalvet tio gånger kraftigare. Ett skalv med värdet 6 är tio gånger starkare än ett med värdet 5. Ett skalv med värdet 7 på Richterskalan är hundra gånger starkare än ett på 5 (10x10).

Forskarna har svårt att förutsäga jordskalv. Men ibland finns det tecken som märks före ett jordskalv. Djur kan uppträda egendomligt. Hundar ylar och fiskar kan komma upp till ytan. En orsak kan vara att djuren har mer utvecklad hörsel än människan. Andra tecken på ett kommande jordskalv kan vara att gaser tränger upp ur jorden.

Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna där jordskorpans plattor möts. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. De flesta vulkanerna hittar man på havets botten. Stilla havets botten är översållat med ca 10 000 vulkaner. 75 procent av jordklotets aktiva vulkaner ligger i ”Eldringen”. 

Ringen sträcker sig i en båge i utkanten av Stilla havet längs Asiens, Nordamerikas och Sydamerikas kuster. Här stöter kontinentalplattorna ihop. Vulkaner är vår planets säkerhetsventiler. När trycket blir för stort i jordens inre öppnas ”ventilen”, och lava, glödande aska, stenar och gaser kommer ut ur öppningen, som är en spricka i berggrunden. Magman som kommer från jordens mantel har en temperatur på mellan 700 och 1 200 grader. När magman kommer ut ur en vulkan kallar man den för lava. Namnet ”vulkan” kommer från romarnas eldgud.

Frågor. 1. När bildades jorden? 2. Nämn fakta om jordskorpan, manteln och kärnan. 3. Vilka är de inre krafterna? 4. Förklara uttrycket: Pangea. 5. Hur många plattor består jorden av? 6. Förklara uttrycket: Seismograf. 7.Varför bildas jordskalv? 8. Var finns vulkanerna? 9. På vilket sätt är vulkanerna säkerhetsventiler?

Olika vulkaner. Det finns olika typer av vulkaner. Sköldvulkaner kallas det när magman är lättflytande och breder sig över ett stort område. Dessa vulkaner har ofta ett lugnt utbrott och sådana vulkaner kan man hitta på Island och Hawaii. De vanligaste vulkanerna är kägelvulkaner. Där är magman mera trögflytande och den stelnar snabbare till berg. Kägelvulkanerna kan ha våldsamma utbrott.

Krakatau. Det största vulkanutbrott man känner till inträffade år 1883 på vulkanön Krakatau mellan Java och Sumatra. Utbrottet kunde höras på 480 mils avstånd. Vid utbrottet utplånades allt liv på ön.

Det bildades en väldig flodvåg (tsunami), 36 meter hög, som gick jorden runt och passerade Godahoppsudden efter 12 timmar samt Kap Horn 17 timmar efter katastrofen. 40 000 människor dödades av vågen. 163 byar jämnades med marken och klippblock slungades 55 kilometer upp i luften.

På ett ställe hade ett fartyg slungats 2,5 kilometer upp i en floddal och fastnat där 10 meter över havsytan. Explosionen anses ha varit 26 gånger så kraftig som det största atombombsprovet som genomförts på jorden. Vulkanaska efter Krakataus utbrott höll sig svävande i luften i flera år.

Yttre krafter. De viktigaste yttre krafterna är vittring samt erosion som orsakas av vatten, vind och is. Även människan kan fungera som en yttre kraft

Exempel på vatten-erosion (finns även jord- och vind-erosion)

De yttre krafterna bryter ner jordytan med en meter på 22 000 år. Om enbart de yttre krafterna skulle få verka skulle de förvandla hela jorden till en jämn slätt på 20 miljoner år. Att så inte sker beror naturligtvis på att de inre krafterna ständigt bygger upp nya höjder och berg.

Exempel på vittring. (finns mekanisk o kemisk vittring)

Vittring. Ordet vittring betyder: nedbrytning av bergarter och de kan vara av två olika slag: mekanisk och kemisk vittring.

Exempel på mekanisk vittring är frostsprängning och solsprängning. Frostsprängning uppstår när vatten kommer in i sprickor i berget och sedan fryser till is. Eftersom vatten utvidgar sig då det fryser till is, spränger isen stenen.

Solsprängning uppstår vid kraftiga temperaturväxlingar. Efter en kall natt kommer solen med värme, då uppstår det spänningar i berget som kan brytas sönder. Solsprängning förekommer främst i ökentrakter.

Kemisk vittring äger rum i kalkberggrund. I regnvatten finns det små mängder kolsyra. Denna kolsyra löser upp kalkstenen och skapar underjordiska grottor. Ett exempel på en sådan grotta är Lummelundagrottan på Gotland.

Erosion. Vattnet är den yttre kraft som påverkar jordytan mest. Ett bra exempel är floden Huang He (Gula floden) i Kina. Huang He flyter genom Nordkinas lössområde (ett område med mycket bördig jord) och för med sig massor av slam som gör dess vatten lerfärgat. Därför kallas den för Gula floden.

Av den lössjord som varje år förs ut i havet från Gula floden skulle man kunna bygga en meter hög och en meter tjock mur som gick 23 varv runt jorden.

När glaciärerna rör på sig så tar dessa med sig löst material och ibland även stora stycken av berget. Denna form av erosion kallas för glacialerosion.

Människan som yttre kraft. Människornas verksamhet fungerar ibland som en yttre kraft som påverkar landskapet. När vi odlar för hårt i vissa områden kan jordförstöring uppkomma.

Ett bra exempel på det är USA på 1930-talet. Ett alltför hårt utnyttjande av åkerjorden innebar att jordstormar uppstod då jorden färdades långa sträckor, vilket innebar en katastrof för många bönder. Ett annat exempel är när man har huggit ned skogarna på Himalayas sluttningar för att få bränsle. Det har inneburit att de kraftiga monsunregnen fått det lättare att transportera bördig åkerjord från de branta markerna.

Människan kan också orsaka kemisk vittring genom utsläpp från industrier och kraftverk. I röken finns det svavel som förenar sig med syre och vatten, dessa bildar svavelsyra som fräter sönder kalksten som förvandlas till gips. Ett varnande exempel är den vackra katedralen i Köln i Tyskland. Den håller på att vittra sönder på grund av kemisk vittring.

Frågor. 10. Beskriv olika vulkaner. 11. Nämn några fakta om Krakataus utbrott. 12. Vilka är de yttre krafterna? 13. Beskriv hur solsprängning fungerar. 14. Nämn fakta om: kemisk vittring. 15. Ge exempel på att Huang He är en stark yttre kraft. 16. Hur kan människan orsaka kemisk vittring?

Rika och fattiga länder

Sao Paulo

Att kunna om några veckor:


- Kunna jämföra ett rikt och ett fattigt land. Förstå varför vissa länder är fattiga och varför vissa länder är rika.... och kunna resonera kring detta

Repetera om du inte kan:
- de grundläggande begreppen inom geografin. (se länk)
- den grundläggande kartgeografin. (se stencil/ "Från universum till Falkenberg")
- (årstider/vindar/regn/öknar/klimatzoner/golfströmmen osv)


Lgr 11
- Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar och vilka konsekvenser det får för natur och kulturlandskapet.
- Intressekonflikter om naturresurser, till exempel tillgång på vatten och mark
- Förekost av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.




forts...

Tid: 6 lektioner/ + arbete hemma
Prov/redovisning måndag vecka 22
(skriftligt prov)


Innehåll:
Geografihäfte/
1. Geografibegrepp (repetera)
2. Kartgeografihäftet "Från universum till Falkenberg"
2. "Rika och fattiga länder" (text och uppgifter)

Arbetsgång
1. Kartgeografi. (repetera)
2. Geografibegrepp. (repetera)
3. Rika och fattiga länder. (info. häfte)

Samhällskunskap år 7-9, begrepp/svåra ord

1. Individer och gemenskaper

(identiteter - befolkning - Svensk välfärd - Immigration förr/nu)

Gemenskap

sjukvård - sjukvårdssystemet - pension - pensionssystemet - individ - migration - immigration - emigration - integration - segregation - sexuell läggning - identitet - kön - etnicitet - fördomar - mångkultur - kultur - kulturkrock - normer - regler - lagar - roll - könsroller -  förebild - nativitet - mortalitet

hbtq - homosexuell - bisexuell - transperson - queer - pride - status - asyl - uppehållstillstånd - flykting - försäkringskassan - social - social bakgrund - rasism - utbildningssystemet - A-kassa - socialt skyddsnät - jämlikhet - jämställdhet - genus - medellivslängd 

Öva mer:

Läs mer i läroboken på s 30-31 och sid 46-47

Begreppafilmer:

Genus, könsidentitet

Identitet
Normer, sociala roller

2. Information och kommunikation (massmedia/reklam)

(Massmedia - media - internet)

reklam

opinion - opinionsbildare - olika/sociala medier - internet (risker/möjligheter) - massmedia - reklam -

en dagstidnings olika delar - ledarsida - ansvarig utgivare - utrikes - inrikes - lokalt - globalt - löpsedel - källskydd - insändare

marknadsföring - propaganda - påverkan - censur - offentlighetsprincipen - netikett - PR - sponsra - "tredje statsmakten" - pressetiska regler - public service

retuschering/manipulering/bildmontage - presstöd - upphovsrätt - vinkling - produktplacering

Öva mer

Läs mer i läroboken på sid 74-75.

Begreppafilmer:

Mediernas uppgift

Olika medier

Vad blir en nyhet?

3. Rättigheter och rättskipning (Lag och rätt)

(Mänskliga rättigheter - Nationella minoriteter - Demokrati - Rättssystem)

Justitia - regel - lag - straffmyndig - kriminalitet - skadegörelse - klotter - olaga hot - snatteri - häleri - 

misshandel - stöld - rån - polisutredning - bevis

gripa - anhålla - häkta - åtala - rättegång - vittne - dom - domare - åklagare - advokat

straff/påföljd - kriminalvård - belastningsregistret - böter - villkorlig dom

ed - mened - förundersökning - nämndeman - alibi - förolämpning - förtal - förhör - anhålla - åtal - notarie 

vittnesed - skyldig - bedrägeri - husrannsakan - målsägande - tilltalad - resning - intern - brottsbalken - 

civilrätt - rättssäkerhet - dilemma - kriminalitet - organiserad brottslighet - brottsoffer - mörkertal - civil olydnad - rättsstat

allemansrätten - mänskliga rättigheter - barnkonventionen - riksdag - regering -testamente - diskriminering - grundlagar - frivård - egendom

FN - mänskliga rättigheterna - barnkonventionen - FN-soldat - sanktioner - DO - diskriminering - 

diskrimineringsgrunder - nationella minoriteter - samerna - urfolk - rättssystemet i Sverige - 

kriminalvården - kriminalitet - brottsoffer - etiska dilemma - förtryck - orsak - konsekvens -

juridik - brott -  rättssäkerhet -

skadegörelse - olaga hot - mened - snatteri - häleri - misshandel - rån - övergrepp i rättssak

utredning - häktad - åtalad - rättegång - dom - påföljd - straff - böter - advokat - åklagare - målsägare  - 

nämndemän - domare - civil olydnad - upplopp - aktivist - resning

straffmyndig - mörkertal - lyckta dörrar - prejudikat - villkorlig dom

skyddstillsyn/samhällstjänst/fängelse

tingsrätt - hovrätt - (HD) Högsta Domstolen

Öva mer

Läs mer i läroboken på sid 98-99 och 120-121

Begreppafilmer:

Polis och åklagare

Från dom till straff

I domstolen

Påföljder vid brott

4. Samhällsresurser och fördelning (ekonomi)

(ekonomi - arbete - arbetsmarknad)

ekonomi

hushåll - företag - offentlighet - globalisering - region - arbetsförmedling - arbetsmarknaden - arbetsmiljö - arbetsrätt - fackföreningar - välfärd - jämlikhet - jämställdhet - euro - budget - inkomst - ekonomi - handel - moms - skatt - import -export BNP - HDI - inflation - råvaror - tjänster - låg/högkonjunktur -

konsumtion - produktion - produktionskostnad - marknad - marknadsföringskostnad - utbud/efterfrågan - ekonomiska kretsloppet - amortering - ränta - avgifter - bidrag - lån - urbanisering - pension - A-kassa - frihandelszon - tjänstesektorn - industrisektorn - strejk - lockout - LAS - multinationella företag

ekonomiska system - marknadsekonomi - planekonomi - blandekonomi - bank - riksbanken - ränta - kapital - absolut/extrem fattigdom - relativ fattigdom - monopol - konkurrens - "svartjobb" - karensdag - traktamente - arvode

finanspolitik - arbetslöshet - investeringar

Öva mer:

Läs mer i läroboken på sid 142-143 och på sid 168-169.

Begreppafilmer

Vad är ekonomi?

Det ekonomiska kretsloppet

Högkunjunktur lågkunjunktur
Utbud och efterfrågan

Så fungerar arbetsmarknaden

Regler på arbetsmarknaden

Vad är globalisering?

5. Beslutsfattande och politiska ideer (demokrati)


(ideologier - Sveriges politiska system - EU - konflikter i världen - Påverka beslut)

demokrati

ideologier - politik - partier - pass - riksdag- regering - landsting - kommun - grundlagar - -yttrandefrihet - tryckfrihet - successionsordningen - regeringsformen - - statsskick - FN - konflikt - medla - sanktioner - parlament - parlamentarism - talman - representant - direkt demokrati -
utopi - vågmästarroll - mandat - monarki - republik - teokrati - åsiktsregistrering

representativ demokrati - utskott - folkomröstning - folkrätt - parti - 4%spärren - kompromiss - rösträtt - privatisering - statligt ägande - frimarknad - utjämnande skatter - FN:s milleniemål - val - demokrati - monarki - republik - skatt - budget - lagar - proposition - motion - vänster/höger politik -
bordläggning

omsorg - feminist - föräldraförsäkring - opposition - minoritet - majoritet - 

ideologi - kommunism -socialism - konservatism - liberalism - allians - bundsförvant - statschef - rättighet - skyldighet - aktiv - passiv - talman - votering - nationalism

kommun - kommunfullmäktige - kommunstyrelse
mellanstatlig konflikt - vetorätt - asyl - inbördeskrig - Genevekonventionen - diplomati

EU ("de fyra friheterna"/varor/personer/tjänster/kapital) - ministerrådet - Europaparlamentet - regim - kapprustning - SIDA - bistånd - veto - folkmord

Öva mer:

Läs mer i läroboken på sid 196-197 och på sid 230-231 och sid 256-257

Begreppafilmer

Vad är demokrati
Vad är diktatur?
Olika statsskick

Nyare ideologier

Val i Sverige

Så bildas en regering

Hur riksdagen stiftar lagar.

Hur kan vi granska makten?

Sveriges kommuner och regioner

Sveriges riksdag och regering

EU

Vad är FN

Mänskliga rättigheter

6. Granskning av samhällsfrågor

Källkritik:

äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet

Filterbubblan

Resonemang/resonera:
argumentera/argument - fördel - nackdel - konsekvenser - ge exempel - kännetecknar - perspektivbyte - jämföra - orsak/anledning - källkritik

SO-mallen

Geografibegrepp år 7-9

Livsmiljöer (klimatzoner/vegetationszoner)

Jordens klimatzoner

klimatzoner - (polarzonen/ temperarade zonen/ subtropiska zonen / tropiska zonen) - tropikerna -vegetationszoner - klimatförändring - växthuseffekten - varor - tjänster - handel - handelsmönster - transporter - försörjning -årstider - klimat - väder - producent - konsument - årsnederbörd - regnskog (regnskog - har konvektiv nederbörd) - gejser - frontnederbörd - (frontnederbörd är vanligast i Sverige)

 - medeltemperatur - monsunklimat - stäpp - tundra - savann - lövskog - odling - bördigt - näringsfattig - slam - livsvillkor - stäpp - tundra - permafrost -  inlandsklimat - kustklimat - medelhavsklimat - polarklimat - växthuseffekten - översvämningar - tromb - passadvindar (passadvindar blåser ständig in mot ekvatorn) - zenit
vändkrets - handel - transporter - kommunikation - infrastruktur - globalisering - lokalisering

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

GIS

ekvatorn - väderstrecken - longitud - latitud - längdgrad - breddgrad - topografi (topografisk karta/tematisk karta) - region - ort - sund - delta - gradnät - GIS (geografiskt informationssystem) - fältstudie - natur-/kulturlandskap - öken - hav - världsdelarna - kontinenter - orkan - tornado - vind -
gradnät - jordglob - nollmeridian - meridian - storskalig/småskalig karta - sjöbris - avdunstning - korallrev - avrinningsområde - terrassodling - koordinat - atoll - sediment

golfströmmen - årstider - regnskugga - (regnskugga föregås av orografisk nederbörd) - erosion - vittring (kemisk/mekanisk)
plattektonik/vulkaner/jordbävningar - subduktionszon - bergartscykeln - lava - magma - jetvindar - nollmeridianen


Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Hållbar utveckling

demografi - nativitet - mortalitet - migration - emigration - immigration  - megacities - befolkningspyramid - sårbara platser - jordbävningar - torka - orkaner - sol - vind - regn - erosion - befolkningstäthet - urbanisering - tätbefolkade områden

rika/fattiga länder - MUL-länder - Milleniedeklarationen - kolonier - korruption - Världsbanken - ohälsa - mikrolån - bistånd - förnybara/icke förnybara energikällor (kol/olja/gas - sol/vind/skog o vatten) - hållbar utveckling - fossila bränslen - HDI - BNP - havsnivåhöjning - översvämningar - sårbara platser - geografiska intressekonflikter - lokalt - global - hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk o social hållbarhet) - /samband -fattigdom/ohälsa/befolkningstäthet/klimat/naturresurser
Fair trade - asyl

Repetera från mellanstadiet

Jordens yttre krafter (exogena krafter)/skapar erosion, transport och avlagring

(ex. floder, , havets strömmar, vågor, inlandsisen, landhöjning)

meandrar, skred, ras, sandrevel, klint, laguner, v-dal, u-dal, glaciär, vittring, erosion, ändmorän

Jordens inre krafter (endogena krafter)/

jordbävningar, vulkanutbrott, horst, gravsänka, förkastning

Repetera:
Kartgeografi (namn och läge på viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter)
Varför det blåser? - Varför det regnar? Varför bildas öknar? Varför blir det orkaner? Varför höjs havsnivån? Varför olika årstider? Var är det varmast/varför? Hur bildas berg? Varför öknar? Varför regnskog? Varför regnskugga?

Samhällskunskap år 6 begrepp/svåra ord

Lag och rätt (rättigheter o rättskipning)

kriminalitet - skadegörelse - klotter - olaga hot - mened - snatteri - häleri - misshandel - stöld - rån -
polisutredning - bevis - häktad - åtalad - rättegång - dom - straff - böter - advokat -åklagare - nämndeman - domare - vittne - alibi -

allemansrätten - mänskliga rättigheter - barnkonventionen

Demokrati (beslutsfattande och politiska ideer)

Demokrati

regering - riksdag - demokrati - diktatur - politik - lagar - inflytande - klassråd - elevråd - medbestämmande - val - representant - rösta - votering - majoritet - minoritet - allmän rösträtt - grundlagar - yttrandefrihet - tryckfrihet - regeringsformen - successionsordningen - rättssäkerhet -

stat - landsting - kommun

representativ demokrati - direkt demokrati - folkomröstning - regel - lag -

Information och kommunikation

reklam               

reklam - massmedia - reporter - journalist - information - annons - marknadsföring - populär - budskap -

Samhällsresurser och fördelning (ekonomi)

ekonomi

pengar - lån - lön - arv/ärva - bidrag - inkomst - utgift - ekonomi - budget - ränta - räkningar - hyra - spara - varor -tjänster - råvaror - skatt - fickpengar - skuld -

arbete - inkomst -konsumtion - skatt - välstånd - fattigdom

Individ och gemenskap

Gemenskap

jämställdhet - BRIS - mänskliga rättigheter - FN - könsroller - socialt skyddsnät - -urfolk - samer - minoriteter

Resonemang/resonera:
argumentera/argument - fördel - nackdel - konsekvenser - exempel - kännetecknar - perspektivbyte - jämföra - orsak/anledning