Läxförhör

Lag och rätt
begreppstest











Religion år 7
begreppstest









Så styrs Sverige
Begreppstest



Samhällsekonomi
Begreppstest


Islam
begrepp/svåra ord
Läxförhör


Franska revolutionen
svåra ord/begrepp
läxförhör




Amerikanska revolutionen
Svåra ord/begrepp
länk till läxförhör




Arbetskamrater
länk till arbetskamrater

Hinduism

Hinduismen

Centralt innehåll: 
Centrala tankegångar och urkunder inom världsreligionerna.


Att kunna om några veckor:
Resonera, se likheter och skillnader mellan religioner


Begrepp:
reinkarnation, själavandring, arier, dravider, Ganges, ahimsa, atman, mokhsa, avatar, Bhagvagita, Brahma, brahman, diwali, indoarier, karma, kastsystem, moksha, samsara, sanskrit, Shiva, Vedaböckerna, Vishnu, yoga, monoteism, polyteism, panteism, kastlösa, asket, Sadhus,

Bedömning:
enkla resonemang, utvecklade och väl utvecklade resonemang (se elevanpassad bedömningsmatris)

Exempel på provfrågor
När? Var? Hur? Vem? Vilka? Varför? (E-nivå)

Eget resonemang
Jämföra med andra världsreligioner, se likheter skillnader (E-C-A-nivå)



-------------------------------------------------------------------

Lektionsplanering:


1. Vad vet du idag? (A4-papper)                                                
Finns Gud?/Vad är religion?
(Världsreligionerna quiz)

2. Hinduismen intro. (kort bakgrund, När? Var? Hur? Vem? Varför?)
Hinduismen i världen idag? Gudar?

3. Minikurs Hinduismen

4. Begrepp (bildspel)

5. Film om Hinduismen (BBC)
(Gör färdigt bildspel)

6. Diskussioner i grupp/helklass (fråga 5a,  5b, 5c)

7. Heliga skriften (analys) (s242)
Diskussioner i helklass/grupp

9. Repetition (minikurs+begrepp)

10. Delprov
E-D-C

----------------------------------------------------
Läs om annan världsreligion...vilka/vilken?


Eget resonemang/jämförelse

11. Jämförelse med andra religioner (gör tabell)
(riter, döden, livet, mat, förlåtelse, urkunder, gudstjänsten och dess lokal,
olika inriktningar, livsregler, högtider,
heliga platser, viktiga personer

12. Jämförelser med andra religioner forts...
E-minst en likhet/skillnad (begrepp)
C-resonerar runt minst två likheter/eller skillnader(begrepp)
A-resonerar minst två likheter/ och en skillnad (eller tvärtom)(fördjupat)(begrepp)

13 Repetition/Inför provet.

14. Prov.
E-D-C-B-A

15. Utvärdering (jämför A4)

Från 1700 till 1900

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industria­liseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnads­ villkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. 

Amerikanska revolutionen/frihetskriget

Franska revolutionen

Industriella revolutionen

Utvandringen på 1800talet
/bildkälla litgeo

Islam

Centralt innehåll: 
Centrala tankegångar och urkunder inom världsreligionerna.


Att kunna om några veckor:
Resonera, se likheter och skillnader mellan religioner


Begrepp:
Allah, Bokens folk, domens dag, Hijra, Mekka, minaret, moske, Muhammed, muslim, profet, Ramadan, hadith, haram, halal, id al-fitr, Koranen, rit, imam, kalif, martyr, Medina, Mecka, Jerusalem, jihad, böneriktning (qibla), shia, sunni, sura, sharia, kalif, kalifat, Kaba, islamofobi, islamism, imam

De fem pelarna:
vallfärd (hajj), bön (salat), trosbekännelse (shahada), fastan (sawn), allmosa (zakat)


Bedömning:
enkla resonemang, utvecklade och väl utvecklade resonemang (se elevanpassad bedömningsmatris)

Exempel på provfrågor
När? Var? Hur? Vem? Vilka? Varför? (E-nivå)

Resonera, Jämföra med andra världsreligioner, se likheter skillnader (E-C-A-nivå)



-------------------------------------------------------------------

Lektionsplanering:


1. Intro. Finns Gud?/Vad händer efter döden?
Vad är religion? Vad är meningen med livet?
Vad vet du idag? (A4-papper)
(Världsreligionerna quiz. vetgirig.nu)

2. Islam intro. (ev. artikel/text/bild/musik)
Föreläsning
(kort bakgrund, När? Var? Hur? Vem? Varför?)
Islam i världen idag?
Begreppen (bildspel)

3. Begrepp forts. (bildspel)
(läxförhör orden, när?)

4. Övningsfrågor
Minikurs (Islam)/De fem pelarna/Muhammeds liv

5. Film om Islam (BBC)
Diskutera filmen
(Gör färdigt begreppen/bildspel)(Genomgång av ord+minikurs)
Om vi hinner: Läs i läroboken 210-211 + frågor.

6. Muhammeds liv (drama)
(När delprov?)

7. Läslektion
Studera läroboken s. 168-178, 183-190, 210-211, (forts. lektion 10)

8. Diskussioner i grupp/helklass
Läroboken Utkik läs 205-206
(ex. "kluriga frågor/ev. fråga 4, fråga 5, mfl)
(jihad s 206))(sunni-shia)(profet-messias)(hadith-haram)

9. Koranen (läs, läroboken Utkik s. 179-183+Koranen)
Diskussioner i enskilt, par och alla (EPA)

10. Repetition (minikurs+begrepp/lärobokens frågor)
Läs Utkik s 188-190, s 210-211

11. Delprov
(bakgrund/Muhammeds liv/fem pelare/svåra ord) E-D-C

----------------------------------------------------


Läs om annan världsreligion...vilka/vilken?


Eget resonemang/jämförelse

11. Jämförelse med andra religioner (gör tabell)
(riter, döden, livet, mat, förlåtelse, urkunder, gudstjänsten och dess lokal,
olika inriktningar, livsregler, högtider,
heliga platser, viktiga personer

12. Jämförelser med andra religioner forts...
E-minst en likhet/skillnad (begrepp)
C-resonerar runt minst två likheter/eller skillnader(begrepp)
A-resonerar minst två likheter/ och en skillnad (eller tvärtom)(fördjupat)(begrepp)

13 Repetition/Inför provet.

14. Prov.
E-D-C-B-A

15. Utvärdering (jämför A4)

Muhammeds liv

Gifter sig med Kahadija

"Ödets natt", grubblerier i grottan Hira, träffar ängeln Gabriel

Börjar predika att det endast finns en Gud, Allah

Hamnar i konflikt med andra i Mecka

"Den nattliga resan" (Abraham, Mose o Jesus)

Utvandrar från Mecka till Medina (hijra)

Återvänder till Mecka

Vallfärdar (hajj)

Dör o begravs i Medina

Exempel på elevresonemang

Kännetecken på enkla resonemang (geografi år 9)
De elevresonemang som lärarna bedömt är enkla och till viss del underbyggda kännetecknas
ofta av att de tar upp få orsaker och konsekvenser.

Här resonerar en elev om
orsakerna till att en region i Sydafrika är tätbefolkad:

”Runt Johannesburg finns det mycket naturresurser så som guld, krom, järnmalm,
uran och diamant. Det är även bra jord så att man kan odla saker så som till
exempel tobak och citrusfrukter. Om man vill transportera sakerna med båt kan man
använda floderna som rinner ut i havet.”

Eleven identifierar några viktiga geografiska förutsättningar som tillgång till
naturresurser, inklusive odlingsbar mark, och transportmöjligheter, men glömmer
andra viktiga faktorer som till exempel klimatet (som ju i sin tur påverkar odlingsmöjligheterna).
Förutom transporterna förklarar eleven befolkningskoncentrationen
uteslutande utifrån primärnäringarna. På så sätt ger resonemanget ingen ledtråd till
vad som gör att miljontals människor utanför jordbruket, gruvdriften och transportsektorn
lever i regionen.
Enkla och till viss del underbyggda resonemang kan också utmärkas av att de tar
upp flera orsaker och konsekvenser, men saknar de som är mest centrala för uppgiften.

Kännetecken på utvecklade resonemang (geografi år 9)
De elevresonemang som lärarna bedömt är utvecklade och relativt väl underbyggda
kännetecknas i allmänhet av att de tar upp flera av de orsaker eller konsekvenser som
är relevanta utifrån uppgiften.

Så här inleder en elev ett resonemang om orsakerna till
migration:

”Det finns många orsaker till att folk flyttar omkring. Det finns både push och
pulleffekter. Några exempel på pusheffekter är till exempel konfliker, naturkatastrofer,
klimat och utbildning. Om det är krig i ett land vill de flesta i landet flytta där
ifrån. / … / En annan pushfaktor är naturkatastrofer.”
Eleven identifierar här flera vanliga push-faktorer, som han eller hon också senare i
texten förklarar och resonerar om. Samtidigt saknas några av de vanligaste orsakerna
till att människor väljer att lämna sina hemländer: svårigheter att hitta arbete eller att
man riskerar att utsättas för förtryck och förföljelse på grund av sin politiska, religiösa
eller etniska tillhörighet.

Kännetecken på välutvecklade resonemang (geografi år9)
I välutvecklade och väl underbyggda resonemang tar eleverna upp merparten av de
orsaker eller konsekvenser som är relevanta i sammanhanget och fokuserar på de som
är mest centrala. I elevsvaret nedan för eleven ett resonemang om konsekvenser av den
extremt snabba urbaniseringen i tredje världens megastäder. Där redogörs för centrala
och påtagliga konsekvenser för individerna, samhället och miljön. Både positiva och
negativa effekter förklaras.

Ett urval av citat från detta resonemang kan utan vidare
kommentarer illustrera den innehållsliga bredden:

”… därför uppstår det i utkanterna av många megastäder slumområden. Där lever
invånarna i trångboddhet och i dåliga förutsättningar för ett bra liv. Vattentillgången
är begränsad. Av den dåliga vatten- och mathanteringen är det lätt att få både
magparasiter och vattenförgiftning. Det florerar diverse sjukdomar och epidemier.”
”När vissa människor förlorar på systemet vinner andra på det. Det finns handelsmän
och industrimagnater som blir omåttligt rika på den konkurrens som råder om
arbeten i städerna. De kan välja och vraka bland desperata människor, och i princip
ge dem vilken lön som helst. Detta leder till klasskillnader i samhället.”
”När invånarna ökar i städerna gör detta att det krävs en större samhällsplanering
och en större tillgång till samhällsservice. Ofta är det här det brister. Sjukhusen kan
omöjligt ta emot alla miljoner sjuka människor, och om de kunde det skulle det inte
finnas medicin till alla. Polisväsendet kan inte råda bot på den utbredda kriminaliteten.
Det byggs inte vägar nog för att kunna transportera den växande befolkningsmängden,
vilket leder till trafikkaos och köer (se bara på köerna i Peking eller
Bombay).”
”Men samhället främjas också av megastäderna. / … / I fabriker tillverkas det
mycket olika varor, som det finns en efterfrågan på i utlandet. Handeln med utlandet
förbättras därför, och i Västvärlden är vi så överrösta av produkterna från
megastäderna att vi inte tänker på det. / … / Den utvecklade handeln leder till större
inkomster för landet. / … / En större handel leder till större inkomster, vilket leder
till ett högre BNP. Detta leder (förhoppningsvis) till ett större välstånd hos befolkningen,
vilket kan leda till en förändring av samhället.”
”Dessutom är sopförbränningen ett problem i många megastäder. Det finns helt
enkelt för mycket sopor. Den massiva sopmängden blir liggande i enorma högar i
utkanten av städerna. I dessa sopor lever det människor, människor som använder
soptipparna som sin arbetsplats (man kan samla på en viss sorts sopor och handla
med) likväl som sin mataffär. Om ’vanliga’ medborgare riskerar att drabbas av
sjukdomar kan man bara tänka sig hur det måste vara bland människorna på
soptipparna.”

Exemplet ovan illustrerar en god innehållslig bredd genom att eleven beskriver så
många relevanta konsekvenser av en snabb urbanisering. Exemplet nedan är valt för att
det fokuserar på en av de mest centrala förklaringarna till att en region är tätt befolkad.
Välutvecklade och väl underbyggda resonemang kännetecknas ofta av att de mest
centrala förklaringarna sätts i centrum. När det gäller att förklara varför en region är
tätt eller glest befolkad är det till exempel ofta nödvändigt att använda sig av historiska
förklaringar, eftersom försörjningsmöjligheter förr i tiden i många fall påverkar befolkningstätheten
även i nutid.

SO-matris (elevanpassad mall)

Formativ bedömning (mall)                                                        Namn ____________

	E	C	A
Bakgrund:
	När? Var? Vad/Hur? Vem/vilka? (aktörer) Varför?/orsaker	Varför?/orsaker
Eget resonemang:	Enkla (ett led)	Utvecklade  (två eller flera led)	Välutvecklade (flera led, strukturellt)
	Egna åsikter (bra/dåligt, motivera) Perspektivbyten Jämförelse Konsekvenser Begreppsspråk Tydliga exempel ev. Lösningar	Egna åsikter Perspektivbyten Jämförelse Konsekvenser Begreppsspråk Tydliga exempel ev. Lösningar	Egna åsikter Perspektivbyten Jämförelse Konsekvenser/ Begreppsspråk Tydliga exempel ev. Lösningar
Granska källor
	minst två källor, värdera dina källor, (primära eller sekundära källor), kan man lita på dina källor, vem står bakom dina källor, kan det vara skvaller? Webbsida: Vem har gjort sidan? Varför är webbsidan gjord? Hur ser sidan ut? (finns fungerande länkar/granskad-datum/källor/kontaktinfo) Jämför källorna	flera källor, värdera dina källor, (primära eller sekundära källor), kan man lita på dina källor, vem står bakom dina källor, kan det vara skvaller?	flera källor, värdera dina källor, (primära eller sekundära källor), kan man lita på dina källor, vem står bakom dina källor, kan det vara skvaller?