Reklam och massmedier (minikurs)

Massmedier Minikurs

Massmedier. Med massmedier menar vi de medier (hjälpmedel) som vi använder för att få kontakt med andra när vi inte kan tala direkt med dem. Till massmedier räknar vi TV, video, radio och tidningar. Ljudkassetter, CD-skivor, film och video räknas också som massmedier.

TV. TV: n är det populäraste massmediet. I genomsnitt tittar vi på TV och video i nära tre timmar varje dag. Under ett liv kan det bli 50 000 timmar. Det är fem gånger så lång tid som alla dina lektioner i grundskolan och på gymnasiet tillsammans.

Första TV-sändningen. 1957 började Sveriges Radio med TV-sändningar i Sverige. År 1969 fick vi två TV-kanaler och året därpå infördes färg-TV. Sveriges TV hade då monopol på TV och radiosändningar, det innebar att bara det företaget fick sända TV-program.

Reklamfritt. Politikerna bestämde att Sveriges Radio skulle finansieras med licensavgifter och de två TV-kanalerna skulle vara reklamfria. Idag är det omkring 3,5 miljoner hushåll som betalar licens till Sveriges television.

Reklam-TV. Mot slutet av 1980-talet förändrades TV-världen när satellitsändningar, paraboler och kabel-TV kom. De nya TV-bolagen finansierade sin verksamhet med pengar som kom från företag som fick göra reklam mellan programmen eller mitt i dem. År 1992 startades det privatägda TV4.

TV-våld. Många poliser och socialarbetare anser att det finns ett klart samband mellan ungdomsvåldet och det stora utbudet av våldsfilmer. De anser att våldsfilmer leder till att respekten för andras värde minskar. Dessutom ger TV en förljugen bild om vad människokroppen tål ifråga om slag och sparkar.

En videofilm som förhärligar våldet kan bli droppen som till slut utlöser en våldshandling. En amerikansk forskare anser att det är våldet i tecknade filmer som är farligt. Det man ser som liten kommer man ihåg och sedan agerar efter. Detta våld blir en instinkt hos barnen, även om de vet logiskt att de inte ska använda våld för att lösa en konflikt.

Radio. Radions storhetstid varade från mitten av 1930-talet till mitten av 1950-talet. Då var många rädda för att radion skulle konkurrera ut tidningarna. Antalet radiolyssnare minskade kraftigt när TV slog igenom.

Det finns många fördelar med radio. Det är lättare och billigare att göra radioprogram än TV-program. Med radion kan man snabbt förmedla nyheter från olika delar av världen. Det räcker ju bara att en reporter ringer in sin nyhet till Sveriges Radio. För lyssnaren är radion praktisk. Den kan vi ju bära med oss.

Dagspressen. Svenskarna är ett tidningsläsande folk. Varje dag säljs omkring 4,5 miljoner dagstidningar i Sverige. Omkring 85 procent av samtliga svenskar läser minst en dagstidning varje dag.

Olika sorters tidningar. Man kan dela in dagstidningar efter de områden där tidningen sprids.Rikstidningar som Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter sprids över hela Sverige. Lokaltidningar är tidningar som sprids i den egna staden eller regionen.

Man kan också dela in tidningarna efter när på dygnet de kommer ut.

Morgontidningarna trycks under natten och skickas ut till läsarna på morgonen. Ett exempel är Dagens Nyheter. De flesta av lokaltidningarna är också morgontidningar. Kvällstidningarna trycks tidigt på morgonen och kommer ut vid lunchtid. Expressen och Aftonbladet är kvällstidningar. Kvällstidningarna säljs som lösnummer och morgontidningarna prenumererar vi oftast på. Varje vecka trycks mer än 150 olika dagstidningar i Sverige. Mer än 90 procent av dessa är morgontidningar och de flesta är små lokala tidningar.

Elektroniska tidningar. De så kallade elektroniska tidningarna har förändrat tidningsmarknaden. Dessa tidningar kommer bara ut via Internet. Många av dem fungerar som ett tillägg till den vanliga tidningen, exempelvis Expressens nätupplaga. En del nyhetstidningar kommer bara ut via Internet.

Frågor: 1. Förklara uttrycket: massmedier. 2. Hur mycket ser vi på TV? 3. Nämn fakta om de första TV-sändningarna. 4. Vad anser forskarna om TV-våldet? 5. Vilka fördelar finns det med radio? 6. Vad för slags olika tidningar finns det? 7. Vad menas med uttrycket: elektroniska tidningar?

Tidningarnas ekonomi. Tidningarna är som alla andra företag. De drivs för att ge vinster åt ägarna. Tidningarna får omkring 60 procent av sina inkomster från annonser, de övriga procenten kommer från prenumeranter och försäljning av lösnummer.

En tidning som är framgångsrik får många läsare. Det i sin tur medför att annonsörer vill använda denna tidning för att nå ut med sitt budskap. Det leder i sin tur att tidningen får en allt bättre ekonomi och kan göra en ännu bättre tidning. Befinner sig tidningen i ett sådant läge brukar man säga att tidningen är inne i en positiv upplagespiral.

Men det finns många tidningar som har dålig ekonomi. Mer än ett sextiotal tidningar har lagts ned under de senaste femtio åren. Därför försöker staten hjälpa tidningar som har en dålig ekonomi med det så kallade presstödet. Målet med detta presstöd är att rädda andratidningen, den näst största tidningen på en ort, eftersom annonsörerna främst vill annonsera i den största tidningen.

Nyhetens vägar. Tidningarna hämtar sina nyheter på olika sätt. När det gäller nyheter från utlandet hämtar de flesta tidningarna sina nyheter från olika nyhetsbyråer.

Det finns flera stora nyhetsbyråer jorden runt som lever på att sälja nyheter till tidningarna. De största är AP och UPI med huvudkontor i New York, REUTER med huvudkontor i London och AFP med huvudkontor i Paris. Det är dessa nyhetsbyråer som dominera nyhetsflödet.

Nyhetsbyrån AP skickar ut en genomsnittsdag mer än 15 miljoner ord, det motsvarar 500 normaltjocka böcker.

De flesta av nyhetstelegrammen kommer från Europa och Nordamerika, medan få nyheter kommer från Afrika och Sydamerika.

Den svenska nyhetsbyrån TT (Tidningarnas Telegrambyrå) ägs gemensamt av tidningarna i Sverige. TT får sina nyheter från egna korrespondenter och från internationella nyhetsbyråer.

Eftersom tidningarna får in så många nyheter innebär det att många nyheter inte publiceras. Av hundra nyhetstelegram brukar bara ett komma med i tidningen.

Tidningarna får också nyheter genom att bevaka andra massmedier. Om någon TV-station har haft en bra nyhet brukar tidningarna (speciellt kvällstidningarna) följa upp denna nyhet med mer detaljer. Då brukar man tala om nyheternas rundgång.

Tidningarna får dagligen in en massa pressmeddelanden från myndigheter, politiker och kändisar. Dessa pressmeddelanden presenteras på presskonferenser eller så skickas de direkt till tidningarna.

Lokaltidningarna får ofta tips från allmänheten. Många av artiklarna i en tidning är ett resultat av att journalisterna tar kontakt med polisen, brandkåren och akutsjukhusen.

En bra nyhet. Vad är en bra nyhet? Många journalister anser att nyheten ska beröra läsaren på något sätt. Man ska exempelvis identifiera sig med någon person som journalisten skriver om.

Nyheten måste också vara spännande. Den ska väcka nyfikenhet hos läsaren så att han läser hela artikeln.

Lokala nyheter är också viktiga. En trafikolycka med 15 döda i hemorten är intressantare än om den har ägt rum i Indien. Dessutom ska nyheten vara färsk. Ju äldre nyheten är desto mindre nyhetsvärde har den.

Etiska regler. Tidningarna försöker följa vissa etiska regler som press, radio och TV gemensamt tagit fram.

Dessa regler innebär att man ska ge en korrekt information och inte peka ut någon som brottsling innan han eller hon har dömts av en domstol. Tidningarna måste vara försiktiga med att publicera namn och bilder. Dessutom ska tidningen alltid ge plats åt dem som kritiserats för att kunna försvara sig. Om man känner sig illa behandlad av en tidning kan man anmäla tidningen till Allmänhetens pressombudsman (PO).

Tidningarna har en egen hedersdomstol som heter Pressens Opinionsnämnd. Pressens Opinionsnämnd behandlar omkring 400 ärenden per år. I fyra fall av fem frias tidningarna.

Internet. Idag hämar många människor information och nyheter via Internet. Idag har Internet flera hundra miljoner användare i världen. Internet är ett enormt nätverk av olika databaser som kopplats samman via elektroniska adresser. Det system man vanligen använder för att söka information i dessa databaser är World Wide Web, på svenska kallad webben. Numera hämtar många nyheter, som man förr fick via TV och tidningar, via webben. Trots att många läser de nättidningar som finns ökar läsandet av de traditionella pappers tidningarna.

Frågor: 8. Hur får tidningarna pengar till sin verksamhet? 9. Beskriv hur en tidning får sina nyheter. 10. Vad är en bra nyhet? 11. Vilka regler måste en tidning följa? 12. Nämn fakta om Internet som nyhetsförmedling.

Lag och rätt (grundkurs)

Lag och rätt

Justitia

Lagar. Det finns tusentals lagar i Sverige som vi måste följa. De lagar vi har ska ge skydd och skapa rättvisa i samhället. Det är riksdagen som stiftar (bestämmer) våra lagar. Varje år kommer det massor av nya lagar. Naturligtvis kan inte den enskilda medborgaren känna till alla lagar. Men om du bryter mot lagen, kan du inte slippa straff genom att säga: ”Det hade jag ingen aning om.” Vi är skyldiga att hålla reda på de lagar vi ska rätta oss efter. Sveriges Rikes Lag, lagboken, innehåller våra viktigaste lagar. Den måste tryckas om varje år eftersom det hela tiden kommer nya lagar.

Oskrivna lagar. Det finns massor av oskrivna lagar som vi brukar kalla för normer eller moralregler. En oskriven lag är att vi naturligtvis inte spottar på golvet, en annan är att vi i butikens kassa måste vänta på vår tur. Genom att följa dessa oskrivna regler lär vi oss att fungera bland andra människor.

Brotten. Fler än en miljon brott anmäls till polisen varje år. Den största gruppen är tillgreppsbrott. Det är stölder av cyklar och bilar, snatterier och stölder på arbetsplatser. Trafikbrott, inbrottsstölder, skadegörelse och våldsbrott är vanligt förekommande.

Den registrerade brottsligheten har ökat mer än sex gånger från 1950 till 1990. Våldsbrotten ökar också kraftigt, och då speciellt i storstäderna, likaså inbrott och skadegörelse. Många av brotten avslöjas inte. Man kallar dessa brott för dolda brott. De vanligaste dolda brotten är förmodligen brott som strider mot trafiklagarna. Ekonomiska brott (skatte och bidragsfusk) samt snatterier är också vanliga dolda brott.

Källa BRÅ

(Uppdaterad information kring brottsstatistik finns hos BRÅ Brottsförebyggande Rådet )

Polisen och åklagaren. Det är polisen som skall förebygga brott och naturligtvis ingripa när ett brott begås. När polisen har gripit en person för ett brott blir det ett förhör på en polisstation. Om misstankarna finns kvar efter förhöret kontaktar polisen åklagaren.

Åklagaren har en lång juridisk utbildning bakom sig. Om det visar sig att ett brott har begåtts kan åklagaren låta anhålla den gripne. Den gripne blir då inlåst i arrest hos polisen. Men en anhållen person får bara sitta anhållen i tre dagar.
Nu måste polisen undersöka brottet ordentligt och hitta bevis. Efter de tre dagarna måste åklagaren bestämma sig. Om bevisen är dåliga friges den anhållne. Men om bevisen är starka kan åklagaren begära att domstolen, rätten, skall häkta den anhållne.

Inom fjorton dagar måste åklagaren väcka åtal mot den häktade. Den häktade kan försättas på fri fot under undersökningen, men tror man att han kan förstöra utredningen får han fortsätta att sitta inlåst.

När åklagaren är klar med utredningen väcker han åtal. Den som är anklagad får då ett brev från åklagaren, en stämning, där det står att han skall komma till domstolen för rättegång (huvudförhandling). Nu är det domstolen som skall avgöra om han är skyldig till det brott han anklagas för. En förutsättning att en person ska ställas inför rätta är att personen har fyllt 15 år, efter man vid denna tidpunkt blir straffmyndig.

Domstolen. När ett brottsmål ska behandlas sker det i tingsrätten. Det finns 48 tingsrätter i landet. Huvudförhandlingen (rättegången) leds av en ordförande (domare). Vid domarens sida sitter notarien som skriver ner allt som sägs, för protokoll. Domaren dömer tillsammans med hjälp av nämndemännen som är kvinnor och män som inte är experter på lagen, utan har andra yrken.

Offentliga rättegångar. Rättegångarna är offentliga. Det innebär att vem som helst kan gå dit för att se och lyssna. När det gäller känsliga frågor kan tingsrätten besluta att hela rättegången eller delar av den kan ske inom ”lyckta dörrar”. Då stängs rättssalen för allmänheten.

Huvudförhandling. En huvudförhandling (rättegång) inleds med att åklagaren berättar om sin undersökning. Han skall försöka bevisa att den tilltalade har begått ett brott. När åklagaren är klar får försvararen (den tilltalades advokat) komma in och försvara den som är åtalad.

Finns det vittnen förhörs de av både åklagaren och försvararen. Ett vittne måste avlägga vittnesed som innebär att vittnet måste hålla sig till sanningen. För den som avlagt vittneseden är det straffbart att tala osanning under vittnesmålet. Detta brott kallas för mened, och det är ett allvarligt brott. Både åklagaren och försvararen förhör målsägaren (den som drabbats av brottet).I sitt slutanförande gör åklagaren en sammanfattning och redogör för de bevis han tycker sig ha funnit. Dessutom yrkar åklagaren att den åtalade ska få ett visst bestämt straff (påföljd).

Frågor. 

1. Nämn fakta om Lagboken. 

2. Beskriv några olika sorters brott. 

3. Förklara vad en åklagare gör.

4. Förklara begreppet häktning. 

5. Beskriv domaren, notarien och nämndemännens uppgifter.

6. Förklara begreppet: offentlig rättegång. 

7. Beskriv hur en rättegång går till.

Enskild överläggning. När rättegången är klar drar sig rätten (domaren och nämndemännen) tillbaka för enskild överläggning. Då diskuterar domaren och de tre eller fem nämndemännen vad som har kommit fram under huvudförhandlingen (rättegången).

De bestämmer först om den tilltalade är skyldig, dels vilket straff (påföljd) han i så fall ska dömas till. Kan rätten inte enas röstar man. Blir det oavgjort skall det lindrigaste straffet gälla.

Domstolar. Om åklagaren eller den dömde är missnöjd med tingsrättens dom kan de överklaga domen i högre instans, dvs i hovrätten. (Man begär resning). 

Det finns sex hovrätter i Sverige. I dessa domstolar är det enbart jurister som dömer, och inga nämndemän finns med. 

Högsta domstolen (HD) prövar bara mål som är av stor principiell betydelse, dvs de tar bara upp sådana fall som kan ha betydelse för hur våra domstolar i Sverige ska döma i liknande fall i framtiden.

Varför har vi straff? 

Samhället har straff av olika anledningar. Straffet ska visa att brottslingen har begått ett fel och det ska avskräcka honom att begå nya brott. Straffet ska också vara en varning för andra människor att man inte ska begå brott.

Kriminalvården i Sverige arbetar med behandling och vård
De som dömts till straff har olika förutsättningar för behandling. Målet är att varje person ska kunna ta hand om sig själv, vara fri från missbruk och kunna försörja sig lagligt.

För en del fängelsedömda kan det vara en utmaning att lära sig tvätta kläder och laga enkel mat, medan andra kan läsa in gymnasiet eller gå en yrkesutbildning. För vissa kan en lagom start vara att lära sig vara en bättre förälder, och att arbeta på att förbättra kontakten med familjen. Också inom frivården genomgår många behandling som en del av sitt straff.

Kriminalvården försöker därför anpassa arbete, studier, behandlingsprogram och annan sysselsättning efter varje individs förmåga.

Behandling minskar återfallen
Kriminalvården har behandlingsprogram inom kriminalitet, våld, partnervåld, sexualbrott samt missbruk och beroende. De har även samtal för att motivera klienten att inte återfalla i i brott eller missbruk. För att få gå ett behandlingsprogram måste den dömde själv vilja ändra sin livsstil.

Påföljder. Numera talar man om påföljd i stället för straff. De påföljder som finns i Sverige är: böter, skyddstillsyn, villkorlig dom, samhällstjänst, vård, elektronisk övervakning och fängelse. Det finns två slags böter, dagsböter och penningböter. Penningböter tas ut av polisen t.ex. för trafikbrott, om man inte betalar då blir det rättegång. Dagsböter utdöms av domstolarna. Det kan vara brott som lättare misshandel, snatteri och vårdlöshet i trafik. Skyddstillsyn innebär att den dömde får frivård, dvs han kan bo hemma och ha kvar sitt arbete. När domstolen dömer till skyddstillsyn utses en övervakare som den dömde ska ha kontakt med. Övervakaren ska hjälpa den dömde att återanpassas till ett hederligt liv. Övervakningen upphör i regel efter ett år om den dömde skött sig bra.

Villkorlig dom. Villkorlig dom innebär att man i stället för fängelsestraff får en prövotid på två år då man måste sköta sig. Den som begår ett nytt brott under tvåårsperioden riskerar att få sitta i fängelse både för det gamla och det nya brottet.

Samhällstjänst. Samhällstjänst innebär att den dömde får utföra ett arbete, utan lön, under minst 40 timmar och högst 240 timmar istället för att sitta i fängelse. Arbetet måste utföras på fritiden och kan ske inom olika hjälporganisationer eller inom olika föreningar.

Sluten ungdomsvård. Sluten ungdomsvård gäller för personer som har begått brott innan han eller hon fyllt 18 år. Straffet är tidsbegränsat från 14 dagar upp till 4 år.

Elektronisk övervakning. Elektronisk övervakning är ett alternativ till fängelse. Den som dömts till fängelse i högst två månader får då vara i hemmet och på arbetet sk. frivård. Med hjälp av elektroniska fotbojor på den dömde kan personer från en övervakningscentral kontrollera den dömde.

Fängelse. En person kan dömas till fängelse om det är ett allvarligt brott, fängelsetiden kan variera mellan 14 dagar och tio år. I vissa fall kan straffet bli högst 18 år. För riktigt grova brott kan man dömas till fängelse på livstid. Livstidsstraffet är ett icke tidsbestämt straff. Det kan bli hur långt som helst. Det är regeringen som kan bevilja nåd, dvs förkorta straffet.

Varför blir vissa brottslingar? 

Många har nog brutit mot lagen någon gång utan att man känner sig som en brottsling. Men varför fortsätter en del personer med allt grövre brott? Det finns många förklaringar till detta.

Många skyller på föräldrarna, att de inte bryr sig om sina barn och att de inte sätter upp klara gränser för vad man får och inte får göra.Det finns fler tillfällen att bli brottsling idag. Man frestas att stjäla de lättåtkomliga varorna i butiker och varuhus. En del personer pekar på gängbildningens fel. Kompisarna i ett gäng har stor betydelse för de unga. Om en erfaren och brottslig pojke får huvudrollen i gänget är det lätt att han påverkar de övriga i gänget. Många poliser och socialarbetare pekar på alkoholens betydelse. En mycket stor del av de ungdomar som grips för stölder och våldsdåd är påverkade av alkohol.

En del anser att det är TV- och videovåldets fel som gör att en del ungdomar blir aggressiva och utför olika slags brott. En del pekar på de dåliga förebilderna. Många vuxna lever inte själva som de lär. När de vuxna sätter omoral före hederlighet förlorar de unga de goda förebilderna.


Rättssäkerhet - likhet inför lagen
Rättssäkerhet innebar att ett land har en lagstiftning och ett system som innebär att den enskilde medborgaren har ett skydd mot godtyckliga ingrepp från samhället, t.ex. att man inte åtalas eller döms utan tillräcklig bevisning, att man inte döms utan tydligt stöd i lag och att alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på ett likartat sätt. 
En medborgaren är även försäkrad juridisk trygghet för sig och sin egendom samt att rättsreglerna ska tillämpas på ett förutsebart och effektivt sätt. (Källa NE.se)

Olika brott och dess straff

Frågor. 

8. Vad innebär det att man "begär resning"? 

9. Beskriv vad hovrätter och Högsta domstolen gör.

10. Varför har vi straff? 

11. Nämn några påföljder. 

12. Nämn fakta om fängelse. 

13. Varför blir man brottsling tror du? Ange flera orsaker. 

14. Förklara ordet rättssäkerhet? 

15. Varför är rättssäkerhet viktigt?


Binogifilmer - en rättegång mm.

Svåra ord och begrepp att kunna förklara förstå:

Justitia - regel - lag - straffmyndig - kriminalitet - skadegörelse - klotter - olaga hot - snatteri - häleri - misshandel - stöld - rån - polisutredning - bevis

gripa - anhålla - häkta - åtala - rättegång - vittne - dom - domare - åklagare - advokat

straff/påföljd - kriminalvård - belastningsregistret - böter - villkorlig dom - skyddstillsyn - samhällstjänst - fängelse -

ed - mened - förundersökning - nämndeman - alibi - förolämpning - förtal - förhör - anhålla - åtal - notarie - vittnesed - skyldig - bedrägeri -
husrannsakan - målsägande - tilltalad - resning - intern - brottsbalken - civilrätt


rättssäkerhet - dilemma - kriminalitet - organiserad brottslighet - brottsoffer - juridik - straffmyndig - mörkertal - civil olydnad - rättsstat

allemansrätten - mänskliga rättigheter - barnkonventionen - riksdag - regering -testamente - diskriminering - grundlagar - frivård - egendom

Lag och rätt (planering)

Justitia

Lgr 11
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

Att kunna om några om några veckor:

Förstå och förklara hur en rättegång går till. Förstå och kunna förklara hur nya lagar blir till.

Frågor att kunna resonera kring:
Varför har vi straff? Varför blir man kriminell? Kriminalvårdens uppgifter.
Kriminaliteten och dess konsekvenser för människan, familjen och samhället

Rättssäkerhet, varför är det viktigt? 

Etiska och demokratiska dilemman.

Diskrimineringsgrunderna.




Källor: (När du vill läsa på/repetera...)
"Lag och rätt" (grundkursen)
Ord/begrepp

Uppgifter på Showbie

Kunna:
Föra ett eget resonemang (åsikter, perspektivbyte, jämförelser, konsekvenser) och använda begreppen.



Svåra ord/ Begrepp att kunna förstå och förklara:

Justitia - regel - lag - normer -  straffmyndig - kriminalitet - polisutredning - bevis - rättssäkerhet

skadegörelse - klotter - olaga hot - snatteri - häleri - misshandel - stöld - rån - övergrepp i rättssak

gripa - anhålla - häkta - åtala - rättegång - vittne - dom - domare - åklagare - advokat

straff/påföljd - kriminalvård - belastningsregistret - böter - villkorlig dom - skyddstillsyn - samhällstjänst - 

fängelse - ed - mened - förundersökning - nämndeman - alibi - förolämpning - förtal - förhör - anhålla - 

åtal - notarie - vittnesed - skyldig - bedrägeri - signalement

husrannsakan - målsägande - tilltalad - resning - intern - brottsbalken - civilrätt



dilemma - kriminalitet - organiserad brottslighet - brottsoffer - juridik - straffmyndig - mörkertal - civil 

olydnad - rättsstat - offentlig rättegång - "lyckta dörrar" - resning - brottsoffer


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

riksdag - regering -testamente - diskriminering - diskrimineringsgrunderna - grundlagar - lagstiftning


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

passiv - aktiv, aktivist - stifta - socioekonomi - rättsstat - allemansrätten - mänskliga rättigheter - 

barnkonventionen

Lektionsinnehåll:

-------------------------------------------------

Justitia

- Intro: Vad vet vi idag?/Justitia
Begreppsförståelse (bildspelsquiz)
(lagar, regler, demokrati, straffmyndig, rättegång, åklagare, advokat, domare, mened)

--------------------------------------------------

Polisen

- Vad gör polisen? Evas superkoll polisen(sli.se)

(polisutredning, gripa, anhålla, häkta, åtala, rättegång

advokat, åklagare, domare, bevis, ögonvittne, alibi)


--------------------------------------------------

Rättegång 

(Evas superkoll domstolar mm.)
(polisutredning, gripa, anhålla, häkta, åtala, rättegång
advokat, åklagare, domare, bevis, ögonvittne, alibi)

Påbörja "Bildspelsquiz"


--------------------------------------------------


Diskrimineringsgrunderna (D.O)


Likabehandlingsplanen

---------------------------------------------------


Bildspelsquiz forts.



---------------------------------------------------


Lag och rätt. Olika brott och straff. (grundkurs)

Gör grundkursen.

---------------------------------------------------

Simulerad rättegång...
 "Ungdomar och brott"/ (Snatteri)
  Begreppsförståelse

--------------------------------------------------

- Lilla aktuellt på rättegång (länk), Rättegångsskolan
  "Ungdomar och brott" (Misshandel sli.se)

---------------------------------------------------

Grundkurs (Lag och rätt)

- Jobba med grundkursen

- Genomgång av grundkursen

--------------------------------------------------

- Internettrakasserier (länk) och diskussion

- Läslektion (repetitionsfrågor) (Utkik)
Läs 102 - 104, svara på frågorna på sid 104
Läs 105 - 118
Läs 120 - 121, svara på frågorna på sid 121

Läslektion (repetitionsfrågor) (Utkik)
- Genomgång av frågorna.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Egen film/händelse (tänk på att använda begreppen i filmen!)

(max fem minuter film, brott-rättegång-rimlig påföljd/straff)


Tid: 5 lektioner



Se filmerna. Diskutera.





-----------------------------------------------------

Bildspelsquiz (visa för kompisen)

- Bildspel/ (Gör ett eget bildspel av begreppen, Keynote)

- "Begreppskahoot"

-------------------------------------------------------

Straff/påföljd

Straff/påföljd

-Entryticket - Varför har vi straff? (Skriv på Showbie)

-filmsnutt- "Straff - fängelse, samhällstjänst, kriminalvård"

- Se ur olika perspektiv (s119).
Skadeståndsskyldig i unga år. Diskussion kring frågorna.


-Exitticket
Varför har vi straff?
------------------------------------------------------

- Varför gör människor brott?/Varför straff?
Påföljder s 115-118. Högläsning.

"Fängelset- en film om kriminalvården" Diskutera fördelar/nackdelar

------------------------------------------------------

"Brott" - fyra korta filmer om brott (Ramp - höjdare) (sli.se)
(Mobbing - Stöld -Våldtäkt - Rån) Brottsofferjouren

- Sabbet i vardagen

-----------------------------------------------------

Begreppsförståelse (repetition)

----------------------------------------------------

Civil olydnad/ s104
(Gemensamt/Par/Gemensamt/Skriv enskilt)(GPGS)

------------------------------------------------------

------------------------------------------------

Brott förr/nu - rättssäkerhet/häxprocesser

Intro:

Rättssäkerhet och förtal

Rykten - Skvaller - Att bli falskt anklagad (...på nätet?)

"Viskleken" - varför gör vi den?

Vad kan man göra?

Har du varit med om något liknande?

Förr och nu?

"Stor-Märit och Lill-Märit"  sli.se (15min film)




--------------------------------------------------------------


Människor för ändring - film/Ur.se "Häxor - rättssäkerhet"
UR.se Häxor-rättsäkerhet



--------------------------------------------------------------

"Efterskalv" sli.se

--------------------------------------------------------------

Repetera

- Grundkurs

- Begrepp/begreppsspelet


------------------------------------------------------

Redovisning av dina kunskaper: (ca v. 42/43)

- Muntligt och skriftligt

Bedömning/utvärdering
Se matris

Reklam och massmedia (år7)

Reklam och massmedia

Att kunna om några veckor:
- kunna kritiskt granska reklam och media


Frågor att kunna resonera kring:
- Vem/vad kan man lita på?


Begrepp att kunna förklara och förstå:
reklam - massmedia - information - kommunikation - nyheter - opinion - opinionsbildare - granska - olika/sociala medier - målgrupp

dagstidningens olika delar - ledarsida - inrikes - utrikes - lokalt  - globalt - löpsedel - ansvarig utgivare - annonser - prenumeration

propaganda - påverka- offentlighetsprincipen - netikett - PR - "tredje statsmakten"

sponsring - insändare - artikel - retuschering - manipulering - bildmontage - presstöd - upphovsrätt - vinkling - produktplacering - individ/grupp - kön - etnicitet - censur - åsiktsfrihet - yttrandefrihet - tryckfrihet - grundlagar - meddelarskydd - förtal - hets mot folkgrupp - olaga hot

källkritik - perspektiv - skvaller - trovärdighet - relevans

massmedia

Lektionsinnehåll: (MediaSmart år7-9)

Begreppsförståelse

Vad är reklam och massmedia?

Dagstidningens olika delar.

Etik och genus, vad kan du göra?  (marknadsföring/anmälan/ tjejer / killar mm)

Kändisar och sponsring

Massmedier (minikurs)

Internet sociala medier

Reklamanalys (uppgift)

Marknadsundersökning (för din tvål/görs i Google Formulär)

Begreppsförståelse (repetition)

"Är det sant?" (UR.se)

Källkritik

Redovisning av dina kunskaper:

muntligt och skriftligt samt prov

Bedömning:
Se matris på Unikum