Reklam och massmedier (minikurs)

Massmedier Minikurs

Massmedier. Med massmedier menar vi de medier (hjälpmedel) som vi använder för att få kontakt med andra när vi inte kan tala direkt med dem. Till massmedier räknar vi TV, video, radio och tidningar. Ljudkassetter, CD-skivor, film och video räknas också som massmedier.

TV. TV: n är det populäraste massmediet. I genomsnitt tittar vi på TV och video i nära tre timmar varje dag. Under ett liv kan det bli 50 000 timmar. Det är fem gånger så lång tid som alla dina lektioner i grundskolan och på gymnasiet tillsammans.

Första TV-sändningen. 1957 började Sveriges Radio med TV-sändningar i Sverige. År 1969 fick vi två TV-kanaler och året därpå infördes färg-TV. Sveriges TV hade då monopol på TV och radiosändningar, det innebar att bara det företaget fick sända TV-program.

Reklamfritt. Politikerna bestämde att Sveriges Radio skulle finansieras med licensavgifter och de två TV-kanalerna skulle vara reklamfria. Idag är det omkring 3,5 miljoner hushåll som betalar licens till Sveriges television.

Reklam-TV. Mot slutet av 1980-talet förändrades TV-världen när satellitsändningar, paraboler och kabel-TV kom. De nya TV-bolagen finansierade sin verksamhet med pengar som kom från företag som fick göra reklam mellan programmen eller mitt i dem. År 1992 startades det privatägda TV4.

TV-våld. Många poliser och socialarbetare anser att det finns ett klart samband mellan ungdomsvåldet och det stora utbudet av våldsfilmer. De anser att våldsfilmer leder till att respekten för andras värde minskar. Dessutom ger TV en förljugen bild om vad människokroppen tål ifråga om slag och sparkar.

En videofilm som förhärligar våldet kan bli droppen som till slut utlöser en våldshandling. En amerikansk forskare anser att det är våldet i tecknade filmer som är farligt. Det man ser som liten kommer man ihåg och sedan agerar efter. Detta våld blir en instinkt hos barnen, även om de vet logiskt att de inte ska använda våld för att lösa en konflikt.

Radio. Radions storhetstid varade från mitten av 1930-talet till mitten av 1950-talet. Då var många rädda för att radion skulle konkurrera ut tidningarna. Antalet radiolyssnare minskade kraftigt när TV slog igenom.

Det finns många fördelar med radio. Det är lättare och billigare att göra radioprogram än TV-program. Med radion kan man snabbt förmedla nyheter från olika delar av världen. Det räcker ju bara att en reporter ringer in sin nyhet till Sveriges Radio. För lyssnaren är radion praktisk. Den kan vi ju bära med oss.

Dagspressen. Svenskarna är ett tidningsläsande folk. Varje dag säljs omkring 4,5 miljoner dagstidningar i Sverige. Omkring 85 procent av samtliga svenskar läser minst en dagstidning varje dag.

Olika sorters tidningar. Man kan dela in dagstidningar efter de områden där tidningen sprids.Rikstidningar som Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter sprids över hela Sverige. Lokaltidningar är tidningar som sprids i den egna staden eller regionen.

Man kan också dela in tidningarna efter när på dygnet de kommer ut.

Morgontidningarna trycks under natten och skickas ut till läsarna på morgonen. Ett exempel är Dagens Nyheter. De flesta av lokaltidningarna är också morgontidningar. Kvällstidningarna trycks tidigt på morgonen och kommer ut vid lunchtid. Expressen och Aftonbladet är kvällstidningar. Kvällstidningarna säljs som lösnummer och morgontidningarna prenumererar vi oftast på. Varje vecka trycks mer än 150 olika dagstidningar i Sverige. Mer än 90 procent av dessa är morgontidningar och de flesta är små lokala tidningar.

Elektroniska tidningar. De så kallade elektroniska tidningarna har förändrat tidningsmarknaden. Dessa tidningar kommer bara ut via Internet. Många av dem fungerar som ett tillägg till den vanliga tidningen, exempelvis Expressens nätupplaga. En del nyhetstidningar kommer bara ut via Internet.

Frågor: 1. Förklara uttrycket: massmedier. 2. Hur mycket ser vi på TV? 3. Nämn fakta om de första TV-sändningarna. 4. Vad anser forskarna om TV-våldet? 5. Vilka fördelar finns det med radio? 6. Vad för slags olika tidningar finns det? 7. Vad menas med uttrycket: elektroniska tidningar?

Tidningarnas ekonomi. Tidningarna är som alla andra företag. De drivs för att ge vinster åt ägarna. Tidningarna får omkring 60 procent av sina inkomster från annonser, de övriga procenten kommer från prenumeranter och försäljning av lösnummer.

En tidning som är framgångsrik får många läsare. Det i sin tur medför att annonsörer vill använda denna tidning för att nå ut med sitt budskap. Det leder i sin tur att tidningen får en allt bättre ekonomi och kan göra en ännu bättre tidning. Befinner sig tidningen i ett sådant läge brukar man säga att tidningen är inne i en positiv upplagespiral.

Men det finns många tidningar som har dålig ekonomi. Mer än ett sextiotal tidningar har lagts ned under de senaste femtio åren. Därför försöker staten hjälpa tidningar som har en dålig ekonomi med det så kallade presstödet. Målet med detta presstöd är att rädda andratidningen, den näst största tidningen på en ort, eftersom annonsörerna främst vill annonsera i den största tidningen.

Nyhetens vägar. Tidningarna hämtar sina nyheter på olika sätt. När det gäller nyheter från utlandet hämtar de flesta tidningarna sina nyheter från olika nyhetsbyråer.

Det finns flera stora nyhetsbyråer jorden runt som lever på att sälja nyheter till tidningarna. De största är AP och UPI med huvudkontor i New York, REUTER med huvudkontor i London och AFP med huvudkontor i Paris. Det är dessa nyhetsbyråer som dominera nyhetsflödet.

Nyhetsbyrån AP skickar ut en genomsnittsdag mer än 15 miljoner ord, det motsvarar 500 normaltjocka böcker.

De flesta av nyhetstelegrammen kommer från Europa och Nordamerika, medan få nyheter kommer från Afrika och Sydamerika.

Den svenska nyhetsbyrån TT (Tidningarnas Telegrambyrå) ägs gemensamt av tidningarna i Sverige. TT får sina nyheter från egna korrespondenter och från internationella nyhetsbyråer.

Eftersom tidningarna får in så många nyheter innebär det att många nyheter inte publiceras. Av hundra nyhetstelegram brukar bara ett komma med i tidningen.

Tidningarna får också nyheter genom att bevaka andra massmedier. Om någon TV-station har haft en bra nyhet brukar tidningarna (speciellt kvällstidningarna) följa upp denna nyhet med mer detaljer. Då brukar man tala om nyheternas rundgång.

Tidningarna får dagligen in en massa pressmeddelanden från myndigheter, politiker och kändisar. Dessa pressmeddelanden presenteras på presskonferenser eller så skickas de direkt till tidningarna.

Lokaltidningarna får ofta tips från allmänheten. Många av artiklarna i en tidning är ett resultat av att journalisterna tar kontakt med polisen, brandkåren och akutsjukhusen.

En bra nyhet. Vad är en bra nyhet? Många journalister anser att nyheten ska beröra läsaren på något sätt. Man ska exempelvis identifiera sig med någon person som journalisten skriver om.

Nyheten måste också vara spännande. Den ska väcka nyfikenhet hos läsaren så att han läser hela artikeln.

Lokala nyheter är också viktiga. En trafikolycka med 15 döda i hemorten är intressantare än om den har ägt rum i Indien. Dessutom ska nyheten vara färsk. Ju äldre nyheten är desto mindre nyhetsvärde har den.

Etiska regler. Tidningarna försöker följa vissa etiska regler som press, radio och TV gemensamt tagit fram.

Dessa regler innebär att man ska ge en korrekt information och inte peka ut någon som brottsling innan han eller hon har dömts av en domstol. Tidningarna måste vara försiktiga med att publicera namn och bilder. Dessutom ska tidningen alltid ge plats åt dem som kritiserats för att kunna försvara sig. Om man känner sig illa behandlad av en tidning kan man anmäla tidningen till Allmänhetens pressombudsman (PO).

Tidningarna har en egen hedersdomstol som heter Pressens Opinionsnämnd. Pressens Opinionsnämnd behandlar omkring 400 ärenden per år. I fyra fall av fem frias tidningarna.

Internet. Idag hämar många människor information och nyheter via Internet. Idag har Internet flera hundra miljoner användare i världen. Internet är ett enormt nätverk av olika databaser som kopplats samman via elektroniska adresser. Det system man vanligen använder för att söka information i dessa databaser är World Wide Web, på svenska kallad webben. Numera hämtar många nyheter, som man förr fick via TV och tidningar, via webben. Trots att många läser de nättidningar som finns ökar läsandet av de traditionella pappers tidningarna.

Frågor: 8. Hur får tidningarna pengar till sin verksamhet? 9. Beskriv hur en tidning får sina nyheter. 10. Vad är en bra nyhet? 11. Vilka regler måste en tidning följa? 12. Nämn fakta om Internet som nyhetsförmedling.