Lag och rätt
 |
| Justitia |
Lagar.
Det finns tusentals lagar i Sverige som vi
måste följa. De lagar vi har ska ge skydd och skapa rättvisa i
samhället. Det är riksdagen som stiftar
(bestämmer) våra lagar. Varje år kommer
det massor av nya lagar. Naturligtvis kan inte den enskilda
medborgaren känna till alla lagar. Men om du bryter mot lagen, kan
du inte slippa straff genom att säga: ”Det
hade jag ingen aning om.” Vi är skyldiga
att hålla reda på de lagar vi ska rätta oss efter. Sveriges
Rikes Lag, lagboken, innehåller våra viktigaste lagar.
Den måste tryckas om varje år eftersom det hela tiden kommer nya
lagar.
Oskrivna
lagar. Det finns massor av oskrivna
lagar som vi brukar kalla för normer
eller moralregler. En
oskriven lag är att vi naturligtvis inte spottar på golvet, en
annan är att vi i butikens kassa måste vänta på vår tur. Genom
att följa dessa oskrivna regler lär vi oss att fungera bland andra
människor.
Brotten.
Fler än en miljon brott anmäls till polisen
varje år. Den största gruppen är tillgreppsbrott.
Det är stölder av cyklar och bilar, snatterier och stölder på
arbetsplatser. Trafikbrott, inbrottsstölder, skadegörelse och
våldsbrott är vanligt förekommande.
Den
registrerade brottsligheten har ökat mer än sex gånger från 1950
till 1990. Våldsbrotten ökar också kraftigt, och då speciellt i
storstäderna, likaså inbrott och skadegörelse. Många av brotten
avslöjas inte. Man kallar dessa brott för
dolda
brott. De vanligaste dolda brotten är
förmodligen brott som strider mot trafiklagarna. Ekonomiska brott
(skatte och bidragsfusk) samt snatterier är också vanliga dolda
brott.
 |
| Källa BRÅ |
(Uppdaterad information kring brottsstatistik finns hos BRÅ
Brottsförebyggande Rådet )
Polisen
och åklagaren. Det är polisen som skall
förebygga brott och naturligtvis ingripa när ett brott begås. När
polisen har gripit en person för ett brott blir det ett förhör på
en polisstation. Om misstankarna finns kvar efter förhöret
kontaktar polisen åklagaren.
Åklagaren
har en lång juridisk utbildning bakom sig. Om det visar sig att ett
brott har begåtts kan åklagaren låta
anhålla
den gripne. Den gripne blir då inlåst i arrest hos polisen. Men en
anhållen person får bara sitta anhållen i tre dagar.
Nu måste
polisen undersöka brottet ordentligt och hitta bevis. Efter de tre
dagarna måste åklagaren bestämma sig. Om bevisen är dåliga
friges den anhållne. Men om bevisen är starka kan åklagaren begära
att domstolen, rätten, skall
häkta
den anhållne.
Inom
fjorton dagar måste åklagaren väcka åtal mot den häktade. Den
häktade kan försättas på fri fot under undersökningen, men tror
man att han kan förstöra utredningen får han fortsätta att sitta
inlåst.
När
åklagaren är klar med utredningen väcker han åtal.
Den som är anklagad får då ett brev från åklagaren, en stämning,
där det står att han skall komma till domstolen för rättegång
(huvudförhandling).
Nu är det domstolen som skall avgöra om han är skyldig till det
brott han anklagas för. En förutsättning att en person ska ställas
inför rätta är att personen har fyllt 15 år, efter man vid denna
tidpunkt blir straffmyndig.
Domstolen.
När ett brottsmål ska behandlas sker det i
tingsrätten. Det finns 48 tingsrätter i landet.
Huvudförhandlingen (rättegången) leds av en
ordförande (domare). Vid domarens sida
sitter notarien som skriver ner allt som sägs, för protokoll.
Domaren dömer tillsammans med hjälp av nämndemännen som är
kvinnor och män som inte är experter på lagen, utan har andra
yrken.
Offentliga
rättegångar. Rättegångarna är
offentliga. Det
innebär att vem som helst kan gå dit för att se och lyssna. När
det gäller känsliga frågor kan tingsrätten besluta att hela
rättegången eller delar av den kan ske inom ”lyckta
dörrar”. Då stängs rättssalen för
allmänheten.
Huvudförhandling.
En huvudförhandling (rättegång) inleds med
att åklagaren berättar om sin undersökning. Han skall försöka
bevisa att den tilltalade har begått ett brott. När åklagaren är
klar får försvararen (den tilltalades advokat) komma in och
försvara den som är åtalad.
Finns det
vittnen förhörs de av både åklagaren och försvararen. Ett vittne
måste avlägga vittnesed
som innebär att vittnet måste hålla sig till sanningen. För den
som avlagt vittneseden är det straffbart att tala osanning under
vittnesmålet. Detta brott kallas för mened, och det är ett
allvarligt brott. Både åklagaren och försvararen förhör
målsägaren (den som drabbats av brottet).I sitt slutanförande
gör åklagaren en sammanfattning och redogör för de bevis han
tycker sig ha funnit. Dessutom yrkar åklagaren att den åtalade ska
få ett visst bestämt straff (påföljd).
Frågor.
1. Nämn fakta om Lagboken.
2. Beskriv några olika sorters brott.
3. Förklara vad en åklagare gör.
4. Förklara
begreppet häktning.
5. Beskriv domaren,
notarien och nämndemännens uppgifter.
6. Förklara
begreppet: offentlig rättegång.
7. Beskriv hur en rättegång går
till.
Enskild
överläggning. När rättegången är klar
drar sig rätten (domaren och nämndemännen) tillbaka för enskild
överläggning. Då diskuterar domaren och de tre eller fem
nämndemännen vad som har kommit fram under huvudförhandlingen
(rättegången).
De bestämmer
först om den tilltalade är skyldig, dels vilket straff
(påföljd) han i så fall ska dömas till.
Kan rätten inte enas röstar man. Blir det oavgjort skall det
lindrigaste straffet gälla.
Domstolar.
Om åklagaren eller den dömde är missnöjd med tingsrättens dom
kan de överklaga domen i högre instans, dvs i hovrätten. (Man begär resning).
Det finns
sex hovrätter i
Sverige. I dessa domstolar är det enbart jurister som dömer, och
inga nämndemän finns med.
Högsta domstolen (HD) prövar bara mål
som är av stor principiell betydelse, dvs de tar bara upp sådana
fall som kan ha betydelse för hur våra domstolar i Sverige ska döma
i liknande fall i framtiden.
Varför
har vi straff?
Samhället har straff av olika anledningar. Straffet ska visa att brottslingen har begått ett
fel och det ska avskräcka honom att begå nya brott. Straffet ska
också vara en varning för andra människor att man inte ska begå
brott.
Kriminalvården i Sverige arbetar med behandling och vård
De som dömts till straff har olika förutsättningar för behandling. Målet är att varje person ska kunna ta hand om sig själv, vara fri från missbruk och kunna försörja sig lagligt.
För en del fängelsedömda kan det vara en utmaning att lära sig tvätta kläder och laga enkel mat, medan andra kan läsa in gymnasiet eller gå en yrkesutbildning. För vissa kan en lagom start vara att lära sig vara en bättre förälder, och att arbeta på att förbättra kontakten med familjen. Också inom frivården genomgår många behandling som en del av sitt straff.
Kriminalvården försöker därför anpassa arbete, studier, behandlingsprogram och annan sysselsättning efter varje individs förmåga.
Behandling minskar återfallen
Kriminalvården har behandlingsprogram inom kriminalitet, våld, partnervåld, sexualbrott samt missbruk och beroende. De har även samtal för att motivera klienten att inte återfalla i i brott eller missbruk. För att få gå ett behandlingsprogram måste den dömde själv vilja ändra sin livsstil.
Påföljder.
Numera talar man om påföljd i stället för
straff. De påföljder som finns i Sverige är: böter,
skyddstillsyn, villkorlig dom, samhällstjänst, vård, elektronisk
övervakning och fängelse. Det finns två slags böter, dagsböter
och penningböter. Penningböter tas ut av polisen t.ex. för
trafikbrott, om man inte betalar då blir det rättegång. Dagsböter
utdöms av domstolarna. Det kan vara brott som lättare misshandel,
snatteri och vårdlöshet i trafik. Skyddstillsyn innebär att den
dömde får frivård,
dvs han kan bo hemma och ha kvar sitt arbete. När domstolen dömer
till skyddstillsyn utses en övervakare som den dömde ska ha kontakt
med. Övervakaren ska hjälpa den dömde att återanpassas till ett
hederligt liv. Övervakningen upphör i regel efter ett år om den
dömde skött sig bra.
Villkorlig
dom. Villkorlig dom innebär att man i
stället för fängelsestraff får en prövotid på två år då man
måste sköta sig. Den som begår ett nytt brott under tvåårsperioden
riskerar att få sitta i fängelse både för det gamla och det nya
brottet.
Samhällstjänst.
Samhällstjänst innebär att den dömde får
utföra ett arbete, utan lön, under minst 40 timmar och högst 240
timmar istället för att sitta i fängelse. Arbetet måste utföras
på fritiden och kan ske inom olika hjälporganisationer eller inom
olika föreningar.
Sluten
ungdomsvård. Sluten ungdomsvård gäller för
personer som har begått brott innan han eller hon fyllt 18 år.
Straffet är tidsbegränsat från 14 dagar upp till 4 år.
Elektronisk
övervakning. Elektronisk övervakning är
ett alternativ till fängelse. Den som dömts till fängelse i högst
två månader får då vara i hemmet och på arbetet sk. frivård. Med hjälp av
elektroniska fotbojor
på den dömde kan personer från en övervakningscentral kontrollera
den dömde.
Fängelse.
En person kan dömas till fängelse om det är
ett allvarligt brott, fängelsetiden kan variera mellan 14 dagar och
tio år. I vissa fall kan straffet bli högst 18 år. För riktigt
grova brott kan man dömas till fängelse på livstid.
Livstidsstraffet är ett icke tidsbestämt
straff. Det kan bli hur långt som helst. Det
är regeringen som kan bevilja nåd, dvs förkorta straffet.
Varför
blir vissa brottslingar?
Många har nog
brutit mot lagen någon gång utan att man känner sig som en
brottsling. Men varför fortsätter en del
personer med allt grövre brott? Det finns
många förklaringar till detta.
Många
skyller på föräldrarna, att de inte bryr
sig om sina barn och att de inte sätter upp klara gränser för vad
man får och inte får göra.Det finns fler
tillfällen att bli brottsling idag. Man
frestas att stjäla de lättåtkomliga varorna i butiker och varuhus.
En del personer pekar på gängbildningens
fel. Kompisarna i ett gäng har stor
betydelse för de unga. Om en erfaren och brottslig pojke får
huvudrollen i gänget är det lätt att han påverkar de övriga i
gänget. Många poliser och socialarbetare pekar på alkoholens
betydelse. En mycket stor del av de ungdomar
som grips för stölder och våldsdåd är påverkade av alkohol.
En del anser
att det är TV- och videovåldets fel
som gör att en del ungdomar blir aggressiva och utför olika slags
brott. En del pekar på de dåliga
förebilderna. Många vuxna lever inte själva
som de lär. När de vuxna sätter omoral före hederlighet förlorar
de unga de goda förebilderna.
Rättssäkerhet - likhet inför lagen
Rättssäkerhet innebar att ett land har en lagstiftning och ett system som innebär att den enskilde medborgaren har ett skydd mot godtyckliga ingrepp från samhället, t.ex. att man inte åtalas eller döms utan tillräcklig bevisning, att man inte döms utan tydligt stöd i lag och att alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på ett likartat sätt.
En medborgaren är även försäkrad juridisk trygghet för sig och sin egendom samt att rättsreglerna ska tillämpas på ett förutsebart och effektivt sätt. (Källa NE.se)
Olika brott och dess straff
8. Vad innebär det att man "begär resning"?
9. Beskriv vad hovrätter och Högsta domstolen gör.
10. Varför
har vi straff?
11. Nämn några påföljder.
12. Nämn fakta om
fängelse.
13. Varför blir man brottsling tror du? Ange flera orsaker.
14. Förklara ordet rättssäkerhet?
15. Varför är rättssäkerhet viktigt?
Binogifilmer - en rättegång mm.
Svåra ord och begrepp att kunna förklara förstå:
Justitia - regel - lag - straffmyndig - kriminalitet - skadegörelse - klotter - olaga hot - snatteri - häleri - misshandel - stöld - rån - polisutredning - bevis
gripa - anhålla - häkta - åtala - rättegång - vittne - dom - domare - åklagare - advokat
straff/påföljd - kriminalvård - belastningsregistret - böter - villkorlig dom - skyddstillsyn - samhällstjänst - fängelse -
ed - mened - förundersökning - nämndeman - alibi - förolämpning - förtal - förhör - anhålla - åtal - notarie - vittnesed - skyldig - bedrägeri -
husrannsakan - målsägande - tilltalad - resning - intern - brottsbalken - civilrätt
rättssäkerhet - dilemma - kriminalitet - organiserad brottslighet - brottsoffer - juridik - straffmyndig - mörkertal - civil olydnad - rättsstat
allemansrätten - mänskliga rättigheter - barnkonventionen - riksdag - regering -testamente - diskriminering - grundlagar - frivård - egendom
